Nu är det färdigtransplanterat. Tre timmar tog det. Inga jobbiga reaktioner. Förutom en sorgsen pojke som vill vara frisk och hemma.
Torsdagsoväder
3 timmar sedan
Först var det här en blogg om livet som mamma till en pojke med cancer. Nu är det en blogg om livet som mamma till en pojke som dog i cancer. Det handlar om att lära sig leva med sorgen och finna glädjen i livet och i de som finns kvar.
9 kommentarer:
Vilket syskonpar! De har varit riktigt duktiga idag =)
Kramar fr Emma i Uppsala
krama Gustav och Klara från oss på Murarvägen! Och kram till dig Anna./Johanna
Ni gör det så jä*la bra allihopa.
Hej
jag känner inte er men har följt er kamp här på nätet. Jag önskar er all lycka framöver
Hej Anna å Gustav.
Jag tänker på er.
Kram från Kerstin Simons mamma.
Mamma du glömde skriva att jag hade ASONT i huvudet!
Vilken kamp...
Nu måste allt bli bra...
som ni har kämpat!!
Du har fantastiska barn!
Kramar Titti o Nellie
Vad ledsen jag blir av att läsa hur Ni har det. Jag har också upplevt cancer i min familj. Och mitt i eländet och jävligheten, ilskan och sorgen var det vackert på något konstigt sätt
Jag önskar att ni snart ska få vara friska och starka och lyckliga. Jag vet inte om du tror men jag skickar mina böner i alla fall
kram
Oj, så jobbigt. Jag hoppas allt löser sig.
Skicka en kommentar