fredag 29 juli 2011

Grattis!

Grattis till världens bästa Mormor Ulla som fyller år idag.
Vi firade henne igår med sushi i stugan och tokiga små grodor.

tisdag 26 juli 2011

Fotokavalkad

 Jag och lillDosen åkte buss till stugan
(eftersom jag fortfarande inte fått mitt körkort 
(trots att jag betalat körlektioner))

 Hugo betalar för mat och husrum hos Mojs och Moj.

 Han hjälper även kommunen med dikesröjning.

 "Röjsågen" är roligast men man blir ganska trött.
 
 Äntligen är Kla hemma efter tre veckors Sverigesemester.

  Hugo visar Berget nära stugan och hur man kan grilla korv där.


 På morgonen vaknar lillDosen alldeles för tidigt och blir snabbt trött.
Genast man klivit upp faktiskt.

Trots att mamman och pappan jobbar dag och natt, 
hinner vi ibland ha lite semester.

lördag 23 juli 2011

85

Att det var soligt idag spelade liksom ingen roll. Tankar på de 85 familjer som sörjer sina barn har överskuggat det mesta idag.

Tänker på Norge och skickar varma tankar till er.

tisdag 19 juli 2011

Feltvättade klänningar.

Mitt i sommaren börjar jag med yllebroderier. Svettigt värre men åh så nyttigt för själen.

Mina vänner Bertil och Birgitta gifte sig i närheten av Marsfjället i lördags. Jag önskade dom all lycka och kärlek med ett broderi där jag skrivit något klokt brudgummen sagt. Ville inte tvinga på dom en väggbonad så det fick bli en kudde.

 "Dåligt samvete är när du tror att andras vilja 
är mer värd än din egen"

 En feltvättad klänning blev en kjol. Tyvärr inte i min storlek så jag blir tvungen att sälja eller ge bort den.


Inspirerad av ett broderi från en broderibok från 50-talet.

Även Hugo ska bli Waldorfhöstfin.
"Vass" sa han när den provades. Än har han inte lärt sig säga stickig...

måndag 18 juli 2011

Världens bästa Klara fyller 12 år idag.
Grattis älskade du!


lördag 9 juli 2011

Lånar Sarahs ord än en gång.

Mina känslor är svåra att finna långt inunder huden och orden har fastnat på vägen i den stressiga vardagen. Därför är det fint att ha bloggvänner.

Så här skrev Sarah igår, på dagen fem år efter det otänkbara.

Hur är det? Jo, det är. Det är som om ett främmande organ har tagit plats i min kropp. Jag tror den kallas sorg. I bästa fall kommer den ut som tårar och skrik. Men oftast rör sig organet runt i kroppen, med bröstkorg som favoritplats. Där dunkar den. Trycker, sticker och boxas. Det tar plats för andningen och varje andetag blir en ansträngning. Den går att förtränga i stunder, som huvudvärk ungefär, men den finns där och när du minst anar det dubbleras den i storlek och intensitet och blir till migrän. Och allt det vackra blir grått och blekt. Du ligger i fosterställning och kräks. Nej, det gör du inte rent fysiskt för du ler och ger barnen mellanmål. Men inuti kommer spyorna som kaskader och sömnen, det mörka och tysta, är det enda som lugnar.
Så känns det och jag gissar att det kommer att kännas så även om fem år. Men när någon frågar svarar jag bra, jodå, bättre än förväntat, ledsen ibland men oftast glad för livet och allt det vackra och fina familj och fina vänner. Men saknaden, sorgen och att längta ihjäl sig efter någon som aldrig kommer hem- det talar jag helst inte om. Då sover jag hellre. Eller syr. Lyssnar på ljudbok, gräver i jorden.

Imorgon kommer vi på Smultronstället att sälja en av Gustavs favoritkakor och alla pengar går till Barncancerföreningen Norra som arbetar med att göra livet aningens lättare för barn och föräldrar som är mitt i cancerträsket och kämpar.

 Nicoles hallon- och lakritskaka som Gustav smakade 
på sjukhuset och sedan ville göra hemma.

fredag 8 juli 2011

Vilar upp mig...

...en stund efter att äntligen ha ställt bort vinterskorna. I farten tog jag även undan våra vinterjackor. Tänkte att det var dags nu trots att vi bor i norra Sverige.

Johan firar sin vän som fyllt tretti i Hufvudstaden, Hugo är på grönbete i stugan och Klara med sin far på semester. Jag ska jobba i helgen som vanligt och inleder min familjefria helg med storstädning och avkoppling i solen om vartannat.

Skickat från min iPhone