söndag 22 januari 2012

Att dela på tiden.

Förra hösten och vintern fick jag massor av utlopp för min kreativitet. Jag fick sy och skapa dygnets vakna timmar och levde verkligen upp. Den här hösten har jag mest varit sjuk och trött och illamående. Inte orkat mycket mer än att jobba och sova. Det är inte mycket som blivit bättre nu i v 30 för nu har även foglossningen sagt hej och bosatt sig i mitt arma bäcken och fortfarande mår jag så illa vissa dagar att jag inte kan jobba. Att minnena från förra graviditeten och Gustavs första fyra månader som cancersjuk gör sig påminda varje dag gör inte heller saken bättre. Vad jag längtar till Påsken då jag blir mitt gamla jag igen och får gosa med en liten ny människa!

                                                                                               Foto: Sandra Edin

Fast det är fint att jag kan glädjas över något annat. Den här hösten och vinterns har varit Johans. Förutom att han jobbat, bakat bröd och tagit hand om mig och resten av familjen så har han jobbat på sina rockdrömmar. Sedan maj har JA! spelat och spelat. På caféer, restauranger, gator och torg. På fester, festivaler och marknader. Dom har spelats på radio, spelat in en skiva som nu är mixad och klar och snart blir det släppfest. Jag är stolt och glad för Johans skull och älskar den uppmärksamhet dom får.                 

Jag länkar till en video från en spelning dom hade igår.

3 kommentarer:

Alex sa...

Å vad roligt! Och själv har jag precis påbörjat kappsyningen. Om du inte mår allt för illa kan du väl komma förbi på en kaffe till veckan?

Krya på dig! (eller vad man nu säger) Kram!

Ängeln Lova, Alvin och Lykkes mamma sa...

Det finns en fantastistk känsla i att utöka familjen när man mist, samtidigt som sorgen ändå blir påtaglig igen för vad man förlorat och vad som förblir för lite i familjen, så känns det som ...som om cirkeln blir lite lite mer sluten igen men aldrig helt. Kram

Nattens bibliotek sa...

Härligt att glädjas med den man älskar!