När jag tänker tillbaka på förra våren den här tiden är det dimmigt och jag har märkliga minnesluckor. Jag känner av dimman mer nu än vad jag till exempel gjorde under vintern och tillvaron känns ofta seg som sirap men en stor skillnad är att jag i år kan höra och se fåglar, jag ser när det droppar från taken och jag kan blunda och njuta av solen utan att tårarna kommer.
Vissa dagar saknar jag Gustav oändligt och vissa dagar kan jag glömma att jag lever i stor sorg och gläds över den familj jag har kvar.
Jag har en utställning på sjukhusbiblioteket till och med måndag. Titta på bilder HÄR om ni vill.
Under syrenerna börjar lökarna jag satte i höstas titta fram!
5 kommentarer:
Vilka fina saker!
Träffade en söt Hugo i morse. Han var förste dörröppnare när vi knackade på.
Tänker på er mkt. Hoppas vi ses snart.
Kramar i massor!
Visst är det underbart att våren är på gång !
Din utställning blev jättebra tycker jag. Önskar att jag kunde se den på riktigt, men jag vet faktiskt inte om jag skulle orka med att vara där just nu... Trodde inte att dagen på NUS skulle ta så här lång tid att komma över, men jag har sagt till Olov att titta på utställningen i morgon när han ska dit !
Kram på dig Anna.
Visst är det underbart att våren är på gång !
Din utställning blev jättebra tycker jag. Önskar att jag kunde se den på riktigt, men jag vet faktiskt inte om jag skulle orka med att vara där just nu... Trodde inte att dagen på NUS skulle ta så här lång tid att komma över, men jag har sagt till Olov att titta på utställningen i morgon när han ska dit !
Kram på dig Anna.
Jättefint! Du är fantastiskt duktig. Estetiskt skicklig. Jag förstår precis vad du menar med minnesluckor. Jag har dock märkt att minnet tenderar att kunna komma tillbaka i de mest besynnerliga situationer. Och inte alltid när det passar. Vad skönt att även ni börjar märka av våren. Här är det varmt nu, alltså plusgrader även på natten. KRAM!
Tänk vad jag måste ha missat i skolan. Inte visste jag att lökar har grön mössa och gul spade:)
Skicka en kommentar