Tidsreflektion.

Min kloka vän frågade vad jag skulle ha tid att göra när jag började leva ett vanligt liv. Alltså ett liv med jobb. Bloggen, andras bloggar, hantverket, tv-serier, vänner, trädgård, telefonprat, den dagliga eftermiddagsvilan- vilket skulle prioriteras bort? Det där har jag tänkt en del på och nu är jag där. Har i och för sig inte ett heltidsjobb men är hemifrån ungefär mellan nio och halv fem alla dagar utom onsdagar och torsdagar.

Sedan jag började jobba har jag gått med en jobbig inflammation i vänster skuldra och har inte kunnat handarbeta eller jobba i trädgården alls. Jag har varit trött och behövt vila efter jobbet (och sur av stickabstinens). Jag kollar slött på andras bloggar men är för trött för att känna mig engagerad. Jag ser tv (dator) ungefär en halvtimme om dagen i genomsnitt. Jag bloggar inte särskilt intensivt. Jag pratar inte i telefon då jag är för trött när jag kommer hem från jobbet. Jag orkar inte heller träffa vänner- bara tisdagscirkeln och vännerna på jobbet. Men jag tror att det går över även om jag inte hinner lägga så mycket tid på allt det som tidigare.

Men idag har min axel varit bättre och jag fixade lite i trädgården i de varma kvällsvindarna. Sedan somnade jag med Hugo och hann inte ringa min vän som jag lovat. Handarbetet måste vänta tills min värk helt är borta för som det är nu går det bara inte att varken sticka, virka eller tova.

Och så är det ju alltid jobbigt första tiden på ett nytt jobb, hur roligt det än är. Många nya intryck och mycket nytt att lära gör ju att jag blir segare än vanligt på kvällarna. Jag tänker att jag snart är varm i skorna och orkar med mer av mitt sociala liv när jag vant mig vid att återigen arbeta som de flesta andra gör.

Nu ska jag fixa en skiva med härlig sommarcafémusik. Jag har ett toppenjobb som tillåter mig att att lyssna på musik hela dagarna när jag bakar och diskar.