Ikväll är det Trädgårdsonsdag igen. Gustavs och mitt program. Han plågade sig igenom de, för honom, ointressanta trädgårdsinslagen med Pernilla Månsson Colt och Gustav Mandelmann för att sedan kunna njuta av Tareq Taylors fantastiska matlagning. Gissar att Gustav hade blivit en stjärna i köket.
Fixar inte att se det nu.
Inte heller The Simpsons funkar. Gustav missade aldrig ett avsnitt och jag drabbas av inre panik och saknad varje gång jag är i närheten av någon som tittar.
Fast den här veckan skulle han missat alla avsnitt. Den här veckan är hans klass på den stora klassresan dom längtat efter sen första klass.
Förtvivlad onsdag
7 timmar sedan
8 kommentarer:
Åh, starka Anna. Tänker på dig. Styrkekramar
Christine
Oj oj.
Varje gång du beskriver såna här saker är det som att jag fylls upp av en stor ballong och jag kan inte andas. Det är alla ord jag förmår. Tårar.
STOR kram. Tänker på er.
kram till dej, anna!
Helvetes j-a skit.
Förbannade sjukdom. Jag skickar en kram. Du skriver så fint om Gustav.
Tack, snälla ni!
Fint så det rister i hjärtat. Helvetsjävlaskitsjukdom. Men 1/10 och framåt delar Push The Button Initiative ut spel på barnsjukhusen Sverige runt till Gustavs minne. Kram
Hej fina Anna. Tittade in på din blogg för första gången på länge, och när jag såg det här inlägget så blev jag så himla ledsen. Det är så fruktansvärt fel att allting fortsätter att fungera som vanligt fast något så vidrigt orättvist som ett barns död har inträffat. Tankar om vem Gustav skulle vara idag om han var med dig och oss i klassen kommer ofta upp i mitt huvud.. Jag saknar honom himla mycket fortfarande. Kram
Skicka en kommentar