90 minuter i bil. Är det normalt?
8 timmar sedan
Först var det här en blogg om livet som mamma till en pojke med cancer. Nu är det en blogg om livet som mamma till en pojke som dog i cancer. Det handlar om att lära sig leva med sorgen och finna glädjen i livet och i de som finns kvar.
8 kommentarer:
Å jag! Fast jag är ju inte där.
Ha så kul i huvudstaden!
Jag tycker att du kan komma till Uppsala och luncha...
Emma
Klart jag vill!
Jag ville ju äta lunch med dig hemma imorgon... Men hoppas du har fina dagar!
Oj! Det hade varit jättetrevligt! Men jag är på annat håll. Ha det så trevligt i Stockholm! Kram
Jag lunchar mer än gärna med dig, men du vet inte vem jag är. Såhär är det: Jag har haft leukemi två ggr, är mamma till två söner och läste din och Gs bloggar medan jag själv var sjuk. Mina kollegor i spelvärlden bidrog till er insamling då. När jag återvände till jobbet i dataspelsbranschen nu i höstas, efter 16 månaders frånvaro, drog jag igång en spelinsamling till barnsjukhusen runt om i Sverige inspirerad av G. Den pågår oförtrutet och har hjälpt många cancersjuka, såväl barn som fysiskt men inte mentalt äldre personer att fly verkligheten i skyddsisoleringen för en tid.
Alla de som nu har det lite mindre dåligt har G och dig att tacka för det. Han var enastående och du är makalöst stark som för hans minne vidare.
Tack för att du delar med dig.
Kram
Jos
www.jeskommunikation.blogspot.com
Å vad kul !
Tycker att det skulla vara skoj att göra Sthlm med dig igen någon gång !
Vad är det för intressant diskussion du ska på?
Kramen
Skicka en kommentar