Det är lite extra jobbigt dom dagar då Hugo mer än vanligt påminner om Gustav.
Idag är han så lik sin storebror att jag sagt fel namn flera gånger.
Snöstorm och segertoner
7 timmar sedan
Först var det här en blogg om livet som mamma till en pojke med cancer. Nu är det en blogg om livet som mamma till en pojke som dog i cancer. Det handlar om att lära sig leva med sorgen och finna glädjen i livet och i de som finns kvar.
4 kommentarer:
Att "se" Gustav igen förstår jag (försöker ana mig till) måste vara jättejobbigt. De bilder jag har sett av både Gustav och Hugo så är de ju lika på många sätt. Precis som jag tycker att Klara och Gustav är. Innan jag började läsa din blogg hade jag ingen aning om att sorg kunde ta sig alla de här uttrycken. Och så överrumplande. Måste vara omöjligt att värja sig emot. Och kanske till och med svårt att kunna sörja när det blir för mycket. Hm, ber om ursäkt om jag uttrycker mig kryptiskt, menar bara att det kan vara svårt att acceptera sorgen, så man väljer att stänga den ute?
Har tittat in flera gånger och försökt komma på något tröstande att säga. Inser att det ibland inte finns ord.
På bild är de verkligen lika. Och samtidigt också olika.
Tänker på er
Kram Anna
Jag har också sagt Lova åt Alvin några gånger. :-(
Gustavglimt i ögat och gustavsmil!
Puss kram, kanske ses vi i slutet på september.
Skicka en kommentar