Gustav skrev i Klaras "Mina vänner bok".
6 veckor senare fick han sitt cancerbesked...
Först var det här en blogg om livet som mamma till en pojke med cancer. Nu är det en blogg om livet som mamma till en pojke som dog i cancer. Det handlar om att lära sig leva med sorgen och finna glädjen i livet och i de som finns kvar.
16 kommentarer:
Idag tänker jag särskilt på dig, er och Gustav. Kram
Idag finns ni extra mycket i mina tankar...Skickar många varma kramar.
Idag tänker jag på Er och tänder ett ljus för Gustav <3
Idag tänder jag ett ljus för Gustav. Tänker på er alla och hoppas att ni får en fin dag tillsammans.
Många många kramar
"Inte dö"
Nej naturligtvis skulle han inte dö!
Så fel så fel.
Många varma kramar till er. Naturligtvis extra många i dag.
men gud.
det är så förbannat orättvist.
många tankar och kramar, säskilt idag, från alla oss.
Många kramar o tankar till dig och din familj <3 idag!
Kramar Filip med familj Barn3
Stor styrkekram på den här svåra dagen! Petra W
Hej Anna jag tänker på dig idag och hoppas att du står ut.
Kram Linda
Mitt hjärta är Gustavs idag.
jag tänker på er särskilt idag.
varma kramar
ulrika
Tenker på dere idag,og har tent et lys for Gustav.
Varm klem fra en leser i Norge
Vad märkligt att han skrev Adjö Herr Muffin som favoritbok, och att han inte visste vad han skulle bli nä rhan blev stor och att hans önskan var att inte dö... Det är ju nästan som att han redan visste! Läskigt och sorgligt på samma gång...
Tänker massor på er! Och tänder ett ljus för Gustav i kväll. Många kramar!
Tänker på er idag!
Som livet kan bli. Att han skrev "inte dö!" och så händer det. Ödets ironi, eller vad brukar man säga.
Hoppas att dagen blev fin även om den var sorglig också.
KRAM!
Så träffande. Sorgligt och orättvist. Även om det är väldigt många som önskar att de inte vill dö, så känns det på något sätt extra när man ser det skrivet av en kille sex veckor innan han får sitt cancerbesked. Lite mer än ett år innan han dör. Kram till er, lite extra en dag efter ettårsdagen.
Oj.... detta berörde mig djupt... Att han valde boken Adjö Herr Muffin som bästa bok... Och att han inte ville dö. Så moget och klokt av en så liten kille... Kanske visste han på något vis att han var sjuk redan... Oj oj oj. Så starkt och sorgligt. Barn vet alltid mer än man kan ana och långt före oss, visst är det så.
Tänkte på er på Alla Hjärtans Dag.
Varmaste kramen från Isa
Skicka en kommentar