Skiftbyte. Johan har jobbat natt och hämtar Hugo
på skolan där vi färgar ullgarn.
Gråa och vita garner tvättade i väntan på färgning.
I lökskalsgrytan.
Garner på tork.
Imorgon blir det ännu finare på ställningen.
de ropar på mig
20 timmar sedan
4 kommentarer:
Det är så vackert! Tyvärr kan jag inte ha några växtfärgade garner hemma hos oss för det är några killar (ock kanske tjejer) som är väldigt kräsna och bara käkar upp dessa halsdukar och tröjor, framförallt de lila färgerna. Kan textilläraren förklara vad som är så delikat med just de lila?
Vackert!
Haha. Växtfärgning! Förlåt att jag skrattar. Waldorfminnen.
Den lila färgen får man genom att först färga med en lus som ger röd färg. Sedan färgar man över med indigo där man även använder ammoniak. Alltså löss och syntetisk urin i den lila färgen. Mums... Fast jag gissar på att det kan vara ättikan man sköljer i efteråt som är det goda i just lila...
Fast jag tror egentligen att lila kanske inte faller esteten i familjen särskilt väl i smaken. Johan äter inte upp, han slänger bort det lila. Eller vad tror du Anna?
Skicka en kommentar