torsdag 22 oktober 2009

Undrar lite...

Vem är du som läser min blogg och varför?
Hur hittade du hit och vad vill du läsa mer om?

14 kommentarer:

A&T sa...

Man blir väldigt nyfiken! Ibland känns det som att man lägger ut sitt liv, sina innersta tankar, man ser att många läser, men vilka är det? Du kommer nog inte få så många svar på detta som kommentarer.
Jag fick många svar när jag gjorde en sån där Blogger undersökning.

de ligger färdiga som ett tillbehör under Gadgets tror jag de heter, det är bara frågorna man behöver skriva i.


Kram Anna

Tove Bucht sa...

Hej Anna! Mig känner du ju sen tidigare så hur jag hittat hit är inte så konstigt. Vad jag vill läsa om? Dig och din fina familj - känns lite som att träffa dig och det är fint eftersom det blir ganska sällan annars. Jag vill följa er genom alla de olika dagarna - bra och dåliga. Gråter när jag försöker förstå (fast det inte riktigt går) vad ni går igenom och glädjs åt alla framsteg och ser fram emot den dagen du kan skriva att Gustav är helt friskförklarad. Ofta tänker jag på hur fantastiskt fint du skriver. Du är både en god behandlare av ord och klok. Och rak - en av alla tusen saker jag alltid tyckt om med dig! Och vilken fin mamma du är! Kram Tove

Evelina sa...

Hej.Hittade till dig genom en annans blogg.Tycker det är intressant läsning och en bearbetning i min sorg då vi miste vår dotter efter en navelsträngs transplantation i maj i år. Kan inte låta bli att läsa hur det går för alla andra,så skulle det även gått för oss.Man plågar sig själv genom att läsa men samtidigt hjälper det en väldigt mycket. All lycka till er.Kram Cilla

Camilla sa...

Hej! Minns ej hur jag hittade till din blogg, men tycker det är intressant att läsa eftersom min 7-åriga son fick lymfom i april-09 o är ny på slutet av den intensiva delen av behandlingen. Sedan blir det cyto. i tablettform 1,5 år. Är precis på gång med en blogg,tror att det är bra att skriva av sig. Camilla.

Katarina sa...

Hej hittade hit genom att jag googlade på ngt med vitablodkoppar eller lymfom eller ngt eftersom min pappa blev sjuk i somras. Jag lusläste allt jag kunde hitta, googlade vidare och rätt var det var så hade jag hamnat på din blogg. Så blev jag fast, måste ju höra hur det går för er.
Kram
Katarina

Anna sa...

Jag tänkte göra en undersökning men kunde inte komma på frågorna...

Vad fint att ni svarat. Det blir ibland lite tradigt med den här enväga kommunikationen och så är jag ju nyfiken, precis som du Anna. Jag är så glad att vi har lite kontakt och ser fram emot att ses igen.

Ser fram emot att läsa din blogg Camilla!Speciellt eftersom vi skulle varit i ungefär samma läge om första behandlingen fungerat för Gustav.

Cilla. Tänkte på er ofta under transplantationen och kikar in på din blogg ibland.

Hoppas det går bra för din pappa Katarina.

Och Tove, fina Tove. Hoppas bäbisen och stortjejerna har det bra. Och du och Magnus förstås. Kram!

Camilla sa...

Jag tror att jag presenterat mig här förut men jag säger gärna hej igen.
Vi har många gemensamma vänner i Umeå men jag känner dig inte personligen.
Jag har en dotter på 2 år och 8 månader som har Leukemi. Vi har klarat av det 1:a svåra året och nu följer 1 och 1/2 år av tabletter.
Jag tycker väldigt mycket om att läsa din fina, ärliga och personliga blogg. Gustav är en fantastisk stark och rolig kille, en riktig hjälte. Det är du också! All lycka till er och jag hoppas att ni snart kan få börja njuta av lite vardagsliv. Kram Camilla

Zachrissons sa...

Heter Linda och är kompis med Anna, hemmakompis och arbetskompis. Läste först inte bloggen eftersom jag är (var) ett datapucko.Använde telefonen, men förstod efter ett tag hur korkad jag varit som hoppat över att läsa denna underbara blogg om dig och din fina son. Man kan ju läsa och ringa. Har lärt mig sjukt mycket om medicinska termer genom bloggen och älskar bilderna. Som jag skrev någon gång tidigare så är du en intressant och underbar person och jag läser vad du än skriver.
Kram

mammanonna sa...

Hej! Kommer inte ihåg hur jag hittade din blogg - men nånstans har jag för mig att du kommenterade på min blogg - eller också via BCF´s forum. Jag är mamma till Lojsan, nu 17 år, som har leukemi och tidigare har haft neuroblastom. Hon har nu precis fått sitt sista cytodropp och cortison och har precis som Camillas dotter 1½ år med tabletter kvar.Det är lite svårt att identifiera sig med er som har barn som transplanteras, men det ger ändå massor att läsa bloggar om andra barn/unga som har cancer. Jag läser alla inlägg men är dålig på att kommentera - ska skärpa mig!

www.silvia.blogg.se sa...

Jag hamnade har av en handelse och tittar in da och da. Jag beundrar din gnista och din berattarformaga. Ser att manga som laser din blogg har liknande situationer och kanske far stod och peppning av din karisma. Sjalv har jag tva friska barn och inser (aven) genom dina och andras historier hur viktiga vardagliga "strunsaker" ar och att vi maste ta vara pa det vi har. Det ar ju som alltid sa latt att haka upp sig pa bagateller nar det viktiga har i livet ofta ar rakt under nasan pa oss. Jag onskar er all valgang i varlden och tycker som du att du fyllt kvoten.
Halsningar Asa

Jennie Malou sa...

Hej

Jag heter Jennie och jag minns faktiskt inte hur jag hittade hit. Jag tycker att du förmedlar er tillvaro på ett rakt och tillgängligt sätt och jag har fastnat i er historia. Jag hejar på er för fullt! Jag kan också känna igen mig i en hel del då jag är själv mitt i en cellgiftsbehandling, om än just nu en ganska mild sådan. Om den inte går vägen kommer jag att benmärgtransplanteras.

Fortsatt lycka till och hoppas problemen i tillvaron fortsätter i nivå med kokboksproblematiken och inte större än så!

Anonym sa...

Hej Annapanna!

Följer också bloggen regelbundet, fast jag är dålig på att höra av mig. Vill inte tränga mig på för mycket, eller att du ska känna dig tvungen att återupprepa läget femtielva gånger per dag. Det är så lätt uppdatera sig genom att läsa här, men förstår att envägskommunikationen kan bli fattig ibland.

Malmö är blött med gula löv. Stella som inte har börjat få veckopeng än är en enveten förhandlare. Arvid skrattar hjärtligt åt att höra sig själv säga prutt. Förutom att vi ska bo i en kappsäck under 6 veckor pga stambyte så rullar vardagen på.

Krama alla!
Puss från Åsa

Zachrissons sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Gunvor sa...

Hej. Läser andras i stället för att skriva på min dotters!!!!Kram Gunvor

www.charlottetjejen.blogg.se