Nu har Gustav t o m tjatat i en kommentar om att jag ska skriva ett nytt inlägg. Som om inte han vet vad jag gör...Istället för att blogga har jag stickat strumpor och myst med Hugo. Varit med vänner och pussat på Johan. Bland annat. Tiden går så fort och snart är det julbasar på vår skola och då ska det pysslas och bindas lingonkransar och göras julgodis. Inte för att jag måste i år men för att jag tycker att det är roligt. Faktiskt var jag även på föräldramöte i Gustavs klass. Smyger mig sakta in i den vanliga vardagen.
Vaknade pigg (eller så pigg man nu kan vara när man blivit väckt fyra gånger under natten) och glad och peppad på en ny dag. Men oj, vad snabbt det kan vända. Gustav hade så ont i fötterna att han grät. GVH oroade jag mig för och vi åkte till sjukhuset. Eftersom Johan jobbar, fick mamma och pappa ta Hugo. Vad skulle vi göra utan dom??
Doktor Fin tittade och ringde Huddinge för konsultation. Inte GVH men dock kortisonpåverkan. Dundermedicinen som kan förstöra så mycket. Man har sett skelettförändringar men kan inte sätta ut kortisonet fortare eftersom risken för att Gustav ska få tillbaka tarmGVH:n (eller GVH någon annanstans) då är stor. Morfin mot smärtan och högre kalciumdos och hoppas på det bästa för framtiden. Gustav trivs på barn tre. Han la sig i soffan i korridoren och myste och kanske njöt han av att inte behöva vara inlagd. Tänker på hur det hade kunnat vara om allt gått sämre och blir oerhört tacksam för det liv vi har nu, trots att det blir så jobbigt ibland.
1 kommentar:
Heja för Gustav som har tagit broderiet till en ny "level" !!
Skicka en kommentar