torsdag 15 juli 2010

5245 kronor.

Så mycket pengar fick vi i våra åtta bössor igår. Kanske var det fler än 3000 personer där och tittade så jag vet inte om vi ska vara nöjda direkt...

5245 kronor. För dom pengarna kan Barncancerföreningen göra flera roliga saker eller köpa in något som behövs till Norrlands sjukhusavdelningar- datorer till Barn i Skellefteå till exempel (fast då behövs förstås lite mer pengar...)

Med tanke på att en familj skänkte så mycket som tusen kronor, tacktacktacktack, så måste jag nog säga att det var rätt snålt ändå.

Dom flesta som skänkte, skänkte mycket. Hundralappar, femtiolappar och tjugor. Varje mynt och varje sedel som droppades ner i bössan värmde. På riktigt. Men jag kan inte låta bli att tänka på alla tusen som inte ens hade en femma över. Lite bittert kanske det låter. Men jag fattar inte varför faktiskt.

Fast nu ska jag tänka på alla givmilda och förstående som finns. Nu. Nu tänker jag på dom och känner tacksamheten.

Och så tänker jag på familjen som skänkte tusenlappen och hoppas att dom får den finaste sommaren, hösten och vintern som dom någonsin haft. Och att dom får fortsätta ha det fint länge, länge med sin lilla gosse som har något elakt i kroppen som kanske börjar växa igen... Och att pengarna kommer dom tillgodo när dom själva behöver dom.

 Carina och Klara på scenen och berättar om 
vikten av bidrag till Barncancerfonden.
Det var väldigt rörande när Carina berättade 
om Klara som nyligen mist sin bror.
Då skramlade det till i bössorna...
Finaste, modiga Klara som vågade stå där framme!

 Under själva föreställningen 
fick vi inte samla in pengar 
utan stod i bakgrunden och kikade lite.

Det var en fin utflykt till inlandet med den väldigt trevliga familjen Johansson från Vindeln! Och det var helt klart värt att åka dit för att samla in mer än femtusen kronor. Tack Lycksele.

11 kommentarer:

Nilla sa...

Förstår din tanke absolut att det inte var fler som lämnade men jag tänker också så att det kan vara så att de skänker pengar till andra fonder och man kan inte ge till alla-även om det bara är 5 kronor.
sedan är det ju så att många i sverige just vänder på varje krona för att få ihop ekonomin pga av mycket arbetslöshet osv.

Hoppas du kan släppa den besvikna känslan, den tar för mycket energi från dig.

Anna sa...

Du har så rätt.
Jag har redan släppt tanken.
Tack.

Lina sa...

Så tråkigt att läsa en så trångsynt och dömande kommentar i en annars så fin blogg. SNÅLT???? Vad vet du om vad folk gör annars? Och vem är du att döma ut folk som snåla? Jag har 5 fadderbarn, är världsförälder och ger varje år pengar till barncancerfonden och röda korset (vill bara poängtera att jag inte ens har egna barn). Men jag tror aldrig att jag har lagt pengar i en bössa. Och du har mage att kalla mig snål? Sorgligt, och det gör mig faktiskt ledsen, och besviken.

Singelmamman sa...

Alla kan inte ge alltid och jämt, men alla kan ge något någon gång. Och det är kanske inte så att Anna just menar att Lina är snål, det är ju mer ett generellt ställningstagande. Du Lina kanske inte heller var i Lycksele den dagen. Det kan vara bra att reflektera och läsa en text en extra gång innan man reagerar. Själv ger jag ibland, och ibland inte.

Anonym sa...

Hej Anna..
Jag håller fullkomligt med dig om att de va SNÅLT...ca 3000 personer hur mycke blir de per skalle....
I din situation skulle nog jag oxå försöka få ihop så mycket pengar som möjligt..
Sen de som du gjort med gosedjuren är väl helt underbart tycker jag, där skulle du oxå behövt ett litet bidrag till alla frakt.. För barnen blir ju verkligen GLADA.
Ha de jätte bra du underbara Anna.
Hoppas Gusten myste när ni va där på picknik...
Må gott hela familjen.

Anonym sa...

Hej. Jag håller verkligen med Lina. Själv ger jag också en hel del till olika organisationer och insamlingar, men..... Jag kan omöjligt ge pengar till alla insamlingar hur gärna jag än vill. Alla måste vi prioritera ibland.

Sussie

Anonym sa...

Hemma hos mig brukar vi säga att en krona är början på en miljon, som om vi endast har en krona i plånboken så tycker jag att vi kan gott och väl skänka den till barncancerföreningen som gör ett fantastiskt jobb. Själv så var jag inte på diggeloo då min ekonomi inte är den bästa men om jag mött er på stan så skulle ni ha fått mina sista kronor, för det ni gör är guldvärt!

Micke K sa...

Aj, Aj. Man skall aldrig prata politik, pengar o P-piller, eller hur ordspråket nu lyder. Vi är ju i Sverige Anna. Mysigt skall det vara. Annars är det väl allmänt känt att just folk i Lycksele är särskillt snåla;)(Brasklapp: Jag skriver detta under pistolhot från en Storumanbo).

Anonym sa...

Vilket trist inlägg....jag brukar oxå skänka pengar...men det finns mer elände i världen än cancer tyvärr...så inte säkert att jag lagt pengar i just din bössa...Haiti ligger mig varmt om hjärtat bland mycket annat...trångsynt inlägg tycker jag.
/A

LaufeLille sa...

Ni som gnäller och klagar på inlägget. Läs en gång till. Jag läser en önskan om att ännu fler skänkt ännu mer, inte att alla som inte skänker pengar till barncancerfonden är dåliga människor... Men det är ju min tolkning.
Kram Anna

Anna sa...

Ja, det är lite jobbigt att bli missförstådd. Och när man väljer att tolka lite som det passar. Och när man inte läser allt. Fast jag valde att inte lägga energi på dom som inte förstår. Tack Anna för att du förstod. Och ni andra som förstår och väljer att peppa istället för att deppa. Själv väljer jag att vara tyst när jag läser bloggar och inlägg jag inte gillar. Och peppar och ger beröm när jag läser något jag gillar. Jag menar inte att man inte alltid behöver hålla med, fast jag ogillar när man är taskig och kallar mig trångsynt och dömande.