Frost.

Eftersom jag har ett flyt nu så gör jag i stort sett inget annat än att sy. Igår var det den första frostnatten och jag tänkte att jag åtminstone skulle plocka in de sista Dahliorna. Men inte. Inget blev gjort igår när det kom till trädgårdsarbete. Så idag är de ledsna och står med böjt huvud.

Jag har hunnit med att träffa tre av mina häftiga skrivarkurskamrater för fika och textläsning, jag har varit på underbar teater ("Om nu kärnfamiljen är så jävla fet, varför behöver den då så mycket propaganda", baserad på Liv Strömqvists fantastiskt roliga bok Einsteins fru.) samt spenderat sen fredag och lördag kväll med fina vänner.

Just nu är det mesta bra, faktiskt. Jag har roligt nästan hela tiden och jag önskar att dygnet hade fler timmar. När jag lägger mig sent på kvällen längtar jag till morgonen då jag får kliva upp. Johan är den bästa och jag är mer kär än nånsin. Hugo är jättejobbig men samtidigt helt underbar. Klara är den absolut bästa dottern och storasystern man kan tänka sig. Klok, mogen och rolig. Snäll och positiv.

Självklart har jag svackor och är ledsen ibland. Sorgen och saknaden dyker upp men stannar inte långa stunder och jag passar på att njuta av glädjen så länge den varar. Den kan vara bra att ha i bagaget när det kommer tyngre perioder. Jag tror att Gustav är stolt över oss.

Vi bestämde förra året i december att vi skulle sälja saker tillsammans på ett par marknader, jag och Gustav. Men i år får jag göra det på egen hand. Klara är inte så intresserad av att pyssla, annars hade ju hon kunna vara med istället. Det känns så klart sorgligt men jag ska verkligen försöka göra det med stor glädje, det hade Gusten önskat. Råttan Råger och Bus Hans tvilling får följa med mig som stöd. Och så klart Grodan G som han gjorde till mig i januari.