torsdag 28 januari 2010

Aliens- Återkomsten.

Allt är väldigt overkligt som ni förstår. Som vanligt börjar jag ta kontroll över det som kan kontrolleras och börjar planera. Hela dagen har jag kämpat mot den strukturerade planerande sidan och försökt att bara vara i det som händer. Jag gråter till och från hela tiden och bryter samman ibland. Men det går. Bättre än vad jag anat.

Tumören är alltså tillbaka och den är arg. Någonstans i lymfkörteln har en liten ettrig jävla cell suttit och väntat, förberett sig för en attack. Så som den blivit behandlad, förstår man ju att den är ute efter hämnd. "This time it's war."  Det hade ju varit lättare om den kunnat ge sig på något som inte levde. Som inte var tolv år och den finaste av alla.

Tumören trycker på stora blodkärl som försörjer lungorna med syre och gör att Dodaj har svårt att andas. Med hjälp av syrgas går det bra men han tar dubbelt så många andetag som du och jag. Man har ger kortison och cytostatika för att tumören inte ska freaka loss totalt. Tanken är att den ska stanna upp samt växa långsammare. Men det kommer att gå fort och man talar om dagar.

Gustav är lugn. Ledsen förstås men inte alls rädd. Han kommer inte att ha det minsta ont och när det är dags, somnar han in lungt och skönt.

68 kommentarer:

Cariann och Magnus sa...

Vad ska jag skriva? Magnus och jag har just läst, och ord fattas oss! Du är omtänksam som skriver och berättar hur det är, vi undrar och tänker men vi vet att man inte alltid orkar uppdatera....och ännu mindre i det här läget kanske?
Anna, jag hoppas du känner våra kramar som vi nu blåser mot er!!! Ge Gustav en kram från oss är du snäll (men bara om han vill såklart)

lisalee sa...

ni är verkligen så otroligt starka! skickar över 1000 goda tankar & all ork som finns.
kram

Anonym sa...

Du är starkare än jag någonsin anat. Jag fattar fortfarande inte vad jag läst, blir så f.bannad på att någon måste drabbas av detta.
Kram än en gång/Kerstin

Anonym sa...

Anna du är så stark, jag lider med er men förstår ej vad ni går igenom just nu. Jag följer med här på hemsidan och tänker på er hela tiden. Kram från JOhanna Humlevägen

Anonym sa...

Ej mista

Plötsligt slår det ner
en insikt som en brinnande låga
i din tillvaros ömtåligaste skal
att den tätaste av all kontakt inte fordrade upprepning
att en människa var ett ögonblick ögonblickets omistlighet
rinner som en flod
genom ditt liv
tonen
upphör icke
att klinga

Carl-Axel Moberg

Jag tänker på er

webmormor Maggi

Anonym sa...

Våra ord har sinat.
Tusen kramar från Linda, Björn, Svante, Ingemar och Tova-Liisa.

Lilu sa...

Herregud Anna, det finns verkligen inga ord. Jag tänker på er. Gråter. Känner med er. VARFÖR?!

Försök lägga planeringen åt sidan och var i nuet. Det vackraste, klaraste nuet som finns. All kärlek, kraft och värme till er. Stor kram /Linda

Anonym sa...

Ni har drabbats av det värsta man kan råka ut för som människa.
Smärtan är total...
Jag finner inga tröstande ord.

Sänder kärlek och massa omtanke
Kram Malin

Viktoria A sa...

"Det finns ej natt som ej morgon når.
Det finns ej död som ej till liv uppstår."

Jag har följt din blogg under hösten, Anna och även Gustavs. Jag har imponerats över din styrka, er kärlek och över Gustavs fina och roliga blogg och hans mysiga broderier.

Hälsa Gustav från mig och Noel. Vi har pratat mycket om er idag och om hur orättvist livet är. Skickar er så många kramar.
Viktoria

Anonym sa...

Modiga Gustav, hans fina fina mamma och alla andra i er stora och fantastiska familj! Önskar er kraft och frid.
Hanna och Johannes

Titti sa...

Plötsigt stannar allt och det finns inga ord.....
Som den dagen 24 feb 2009
Styrka,kraft och värme till er alla!
Kramar från Titti och Nellie..
många kramar

Anonym sa...

Många tankar och kramar till familjen!

pernilla gidlund sa...

Fina Gustav

Jag minns när vi hade rummet bredvid ert och Anna-Maria var så nyfiken på den stora killen som bodde där. Jag tyckte att G var så gullig mot Anna-Maria då och det har alltid varit lika roligt att träffa er på Barn 3. Att livet inte är rättvist vet alla vi som av en eller annan anledning tillbringar tid på Barn 3 med våra barn men att ett barn lämnar livet vid så ung ålder är bara fasansfullt och oerhört sorgligt. Mitt hjärta gråter verkligen med er. Vi är planerade till Umeå på måndag om värdena tillåter så kanske vi ses där. Hälsa Gustav från oss. Kramar till er alla...

/Pernilla Gidlund

Henri sa...

Massor, massor med kramar och kärlek till G från Alvin och Frans + A&H!

Anonym sa...

Alla varma tankar till dig Gustav och en stor kram till dig Anna. Jag tänder ett ljus och bidrar till eran fond.

Hälsningar
En okänd Maria

Thomas sa...

Det är fantastiskt att du orkar skriva. Tack för att du delar med dig. Tänk på att det minsta ni behöver vara är att vara starka.

Var närvarande. Det är också OK att bryta ihop och komma igen och bryta ihop och komma igen.

Ni har gjort allt som överhuvudtaget var möjligt. Inte minst Klara som delat med sig av sina "starka krigare". Vi tänker också mycket på dig.

Thomas, Kirsten och Noah
(Linus hälsar också)

Christopher Dahlgren sa...

Hej Anna,
Även jag har följt er kamp mot odjuret här på bloggen. Alla mina tankar är med er, när ni just nu vandrar den mörka stigen. Istället för att stirra in i döden överväldigas jag viljan att hylla livet. Gustav, jag har aldrig träffat dig, men jag önskar så innerligt att din livslåga må brinna bländande stark som den ljusaste stjärna, den tid som nu är. Du lever NU.

Anonym sa...

Åh gode gud...
Orden räcker inte till för att säga något som skulle kunna trösta eller hjälpa just nu.
Jag ber för att ni ska orkar fortsätta vara så starka och positiva som ni varit hela vägen.
Vi är många som sänder er all vår kärlek och styrka!

Bella & Teddy

Alexandra Reichler sa...

Anna. Gustav. Familjen. Av hela mitt hjärta, miljoner kramar och tankar till er. Vi är med er.

Alex, Pehr & Edor.

Anonym sa...

Jag känner inte er och hittade hit via UnderbaraClara för en stund sedan... och... ja... jag vet inte vad jag ska säga, som som liksom kan göra någon skillnad... Men jag blev så ledsen att läsa det ofattbara och gråter och blir så arg på hur orättvist och elakt livet kan vara. Men mitt i all hopplöshet och sorg, hoppas att ni kan vara glada att ni fått ha en så fin son. Jag har själv ett barn, lika gammal som er plutt, och den första dagen i hans liv var jag - helt obefogat - så vansinnigt orolig att något skulle hända honom. Jag kunde i alla fall trösta mig med att oavsett vad som hände skulle det vara värt allt att han funnits, att jag fått hålla honom och fått vara mamma till världens underbaraste pojke om än bara i en dag. Kanske ni också kan finna tröst i den tanken?

Hoppas att ni får en fin sista tid tillsammans med G. Jag kommer att tänka på er och skänka en slant till Barncancerfonden.

lisa sa...

Fy bubblan. Det är obeskrivligt. Jag imponeras av er, gråter för er och ler när jag ser era fina bilder. Jag ska be en böna för er. All, all, ALL värme skickas till er familj.

Anonym sa...

Anna, Vi är med er hela vägen. Många kramar från oss. Särskilt Caspar och Nike kramar fina, glada, busiga Gustav. Håll ut, ni är inte ensamma...
Liv med familj

Annelie sa...

Kram kram kram...
En stund i taget, en minut, en sekund.
Var nära, krama, älska, håll om, pussa, gråt, skratta.
Tänker på er

Anonym sa...

Det finns inga ord kvar. Mina tankar är hos er hela tiden. Kramar till er. /Johanna

Anonym sa...

Hej Anna!
Har donerat en summa som kanske kan hjälpa er att komma upp till ert mål. Jag ber om ett mirakel och skickar all min kraft och kärlek till din son och hela er familj.

Anonym sa...

Kom hit via Underbara Clara. Sitter på kontorsstolen och läser och tårarna börjar rinna. Får sluta läsa och återkomma. Under tiden tänker jag på er!

Samuel och Susanne sa...

Tårarna, funderingarna och frågorna flödar. I våra tankar är vi med er hela tiden.

Många varma kramar från Samuel och Susanne

Katarina sa...

Gråter...
Såå otroligt orättvist.
Så tungt.
Har igår och i förrgår lagt upp länk till Dodaj fixar på facebook och blogg. Kan inte göra annat än försöka dra in pengar till hans fond.
Fy tusan...
förstår inte hur ni klarar det...
men det finns väl inga val.
KRAM

Cecilia sa...

Hej! Jag, som många andra, fann din blogg hos UnderbaraClara. Jag känner inte er men jag känner otroligt mycket för er, och jag ville bara skicka mitt stöd och varma tankar, hur mycket de nu kan hjälpa i en svår stund. Man behöver inte vara stark när hemska saker händer men du är fantastisk, ni är fantastiska. Och tack för att du skriver den här bloggen, för att få fler att få upp ögonen. Gustav kommer hjälpa många andra barn i framtiden. /Cecilia

Theresia sa...

Jag är sâ ledsen för eran skull. Gustav verkar ju vara en sân underbar liten pojke, världen kommer att förlora en mycket fin själ! Kramar

Anonym sa...

tänk att man kan vara en liten hjälte när allt är hopplöst, det är son till en hjältemor det.
kram Sara

Elin sa...

Jag är en helt ny läsare som hittat hit i dag. All styrka till er. Jag fick en dikt när mamma dog, den tröstar mig, kanske den kan trösta er?
"Varje djup sorg har förlorad glädje till föremål.
Tappa inte bort denna riktning.
Låt inte sorgen glömma sitt ärende.
Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få."

Anonym sa...

Läser om och om igen. Svårt att förstå och gå med på det som nu händer. Har följt er kamp på avstånd. Sänder all kärlek och varma tankar jag har. Kramar från Carina Berglund

Anonym sa...

Finns inga ord. Är en för er okänd som följt bloggen ett tag. Nu kan jag bara försöka innesluta hela familjen i varma tröstande kramar. Tänker på er hela tiden// Lotta

kerstin sa...

Anna, tack för att du orkar skriva. För oss på skolan känns det som att information hjälper för alla som är lessna och försöker förstå det ofattbara. Vi är med er i alla våra tankar. Hans får sin tröstkompis i afton. Kramar till er

Fredrik sa...

Anna, jag tänker på er. Stora varma kramar. /Fredrik R

tatjana sa...

Skickar massor med kärlek och värme till er i denna svåra stund.Familjen Säisä

Maria sa...

Vill bara skriva några ord fast jag inte har några och alla som jag har är för små. Känner sån förtvivlan över vad ni går igenom. Tänker på er så mycket/ Maria

Anonym sa...

Så oerhört orättvist..känns som världen stannar av.
Gråter där jag sitter och alla mina tankar går till er....

Kram
Helena

Sara sa...

Ibland räcker inte ord till. I mina tankar sänder jag Gustav, dig och familjen styrka och tröst. Kram Sara

Anonym sa...

Jag ber för er, och för ett mirakel!!!
skickar er massor av kärlek

Olle sa...

Anna!
Jag och Torie läser din blogg. Vi gråter.
Gustav! Du är fantastisk. Anna! Du är fantastisk. Vi tänker på er alla. Vi tänker på Klara. Vi tänker på Johan. Vi tänker på Daniel. Vi tänker på Henrik.
Och vi tänker väldigt mycket på Ulla och Hans som ställt upp så otroligt i denna långa och svåra tid.
Anna, du har med dina fina texter på bloggen visat att du har en styrka som vi inte trodde att någon människa hade.

Olle, Torie, Nicklas och Linda

ida sa...

tårarna rinner. orden räcker ju inte till för sånt här. men ni finns i min varma tanke! STOR KRAM!

Nathalie sa...

Jag skickar tusen tankar elektronisk väg och bidrar med en slant till insamlingen.

Att livet får vara så orättvist...

Sammy Rose sa...

Hittade hit via Clara. Skänker en peng idag och tänker på er..

/Jenny

PS. tittade på ert bildspel från 2009 och fastnade så för texten där du skriver att ingen mer än mormor och morfar märkte att något var fel.

så verkligt, så kan det ju vara. man e mitt uppe i vardagen.

Anonym sa...

Starka,fina,underbara Gustav. Du är så modig, den modigaste pojken jag känner. Så stark som kan ta in allt så bra. Vad som än händer vad du än gör så kommer du få det som är bäst för dig. Jag beundrar dig!
Jag sänder sig massor med kärlek,värme,kramar och tankar.
Jag hoppas på mirakel. Och ber för er.
Livet känns så orättvist.
Ta hand om varandra!
Kram Jonna Säisä

cruella sa...

Jag kom också hit via Claras blogg. Vilka livsöden det finns därute, bara ett klick bort.

Jag skänker till Barncancerfonden och önskar er frid och ro den här tiden.

Sara sa...

Jag läser det som händer er familj. Det gör så ont i hjärtat, i själen att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag önskar att det fanns något jag kunde göra mer än att skänka till insamlingen. Tänker på er.

Anonym sa...

Jag ber för ett mirakel. Hoppet dör sist.

Anonym sa...

Anna ni finns i våra tankar hela tiden. Vi finns med er hela vägen. Ni är enastående! Kajsa oda och annie

Micke K sa...

Jag ger fan i det rationella och i det fönuftiga. För mig är du G en Skorpan Lejonhjärta, en pionjär på väg mot något som ingen kan veta något om och där de flesta som varit nära har slutat vara rädda. Som om de sett något bortom. Jag vet inte, men det gör ingen annan heller. Jag är otroligt ledsen, och bara en kort tanke från gråten. Men tänk om man inte kan ta avsked av någon som inte är på väg någon annanstans.

Anonym sa...

Fint att du delar med dig, Anna! Det är så oerhört orättvist och sorgligt. Vi tänker på er hela tiden.
Kram, kram, kram
Petra o Krister

Anonym sa...

Fy att livet ska vara så orättvist. Skickar styrkekramar, värme och pengar. Önskar att man kunde göra mer. att det kommer sluta lyckligt som i sagorna. Kramar från helena

Anonym sa...

Kan inte finna ord! Tack för att du orkar dela med dig !!Har följt er blogg i glädje och sorg .Vi skickar styrkekramar i mängder till alla i Er familj ! Vi har tankarna hos Er ! Kram Agnetha med familj

Anonym sa...

Be om vad som helst när som helst
och jag finns där oavsett allt annat. Julia säger att det finns en annan värld där barn och djur inte dör. Där man kan äta hur mycket godis man vill utan att bli tjock och få hål i tänderna. När jag frågade om man blir gammal där sa hon att det fick man välja själv och ville man dö fick man välja det också. Jag tror på det landet.


Tänker på er hela tiden inget annat känns viktigt. Ni är helt fantastiskt otroliga.

Många kramar Renée Lovis och Julia

Anna sa...

Jag hittade även jag hit genom Clara alldeles nyss. Jag kan inte finna några ord för det jag läser. Jag gråter och har så fruktansvärt ont i hjärtat när jag tänker på att livet är såhär orättvist. Jag förlorade min pappa för fem år sedan, när jag var tolv år. Det gör så ont att man inte vet vart man ska ta vägen. Jag tror inte att det tröstar dig idag, men med tiden gör det mindre ont. Det är nog allt jag kan säga. Jag känner oerhört för dig och din fina son och jag tänker på er. Jag önskar att sådant här aldrig skulle behöva ske.

Anonym sa...

Helt overkligt det som händer . Tänker på er alla. Kramar imassor . // Agneta Fredde Hanna Fanny Gabriel

Anonym sa...

Tusen tankar!
Kram Elin

Alexandra sa...

Tänker på er.
Hittar inga andra ord.

Många kramar

Anonym sa...

Jag kan inte ens tänka mig in i er situation nu. Det är verkligen så jälva -jävla orättvist.

FutureHope sa...

Hittade din blogg för första gången idag via Fashionhaggan. Känns oerhört smärtsamt det ni går igenom och skickar mängder av ljus och styrka.

Maria sa...

Anna....jag sitter i chock och tårar. Har inte läst din blogg på några dagar och vad möter mig...det här var ju inte vår plan när vi peppade varandra efter BMT. DEt finns inga ord. All min styrka till dig och din familj vill jag skicka dig. Varma kramar från Maria

Anonym sa...

Som många andra hittade jag hit via claras blogg, nu i kväll.
Har själv tvillingar som är i din sons ålder,och jag blev djupt berörd och ledsen när jag läste om er son. Tårarna rinner... Ska be för ett mirakel och har redan skickat en gåva till Gustavs insamling. Önskar att man kunde göra mer, men sänder värme och kärlek till hela er familj!
/ KatarinaR

Gabriella sa...

Även jag hittade hit via Claras blogg. Och jag vill sända alla mina allra varmaste tankar till familjen. Jag berörs otroligt mycket av det du skriver. Sjukdomar ligger mig också tyvärr varmt om hjärtat så det tåras i ögonen väldigt lätt av det du beskriver. Allt gott till er. Vårda varandra ömt!

Sandra sa...

Anna, du är beundransvärd. Du visar en otrolig styrka, håll fast vid den! Många positiva tankar och styrkekramar till dig, Gustav och er familj!

Sandra Edin & Simon Ringsell.

Em sa...

Jag hittade till din blogg idag. Började läsa. Fick lägga allt annat åt sidan och har nu läst hela bloggen. Det känns inte som om jag som främling kan skriva något som tröstar. Men jag ska skänka pengar till insamlingen. Jag önskar dig, Gustav och hela familjen all tänkbar styrka.

Diana sa...

Jag saknar ord för att säga vad jag vill säga till er. Hoppas att ni förstår. Men ni är alla i mina tankar och jag hoppas på bästa möjliga slut, nu när alla andra alternativ är uteslutna. Ta vara på denna tiden. Kram

Inger F. sa...

Anna, du skriver så fantastiskt fint om detta svåraste av allt svårt att gå igenom!Skönt att höra att Gustav är lugn och inte rädd. Stor kram