fredag 29 januari 2010

Bildspelet.

Eftersom ni är många nya läsare så länkar jag igen till Åsas bildspel.
Hon gjorde det till en tävling när vi fortfarande trodde att tumören var besegrad.
Jag tycker att det är vackert att se på fast jag har inte vågat sedan i måndags.

Åsa Wallin

15 kommentarer:

Anonym sa...

Tack Anna, för att du delar med dig av ert liv. Vilket fint bildspel. Jag önskar att all den kärlek som skickas till er skulle kunna ändra förloppet, men inser att det inte fungerar så. Vill ändå skicka mer kärlek och en massa styrka till er alla och tala om att ni finns i vår tankar.

Sara m.familj

Anonym sa...

hälsa gärna gustav från mig
Kram Natalie

Maria sa...

Hej.
Jag hittade hit från UnderbaraClara.
Vilken grotesk sorg.
Beklagar så hemskt hemskt mycket.
Ber för er.

Eva sa...

Hej, jag är också ny här och beklagar så otroligt mycket. Håller just nu på att uppmärksamma alla jag kan om Gustavs insamling så att han får se ett resultat av den. Önskar er allt gott!

Kirsten sa...

Kära Anna, jag har sendt dig en mail på FirstClass.

Anonym sa...

Hej! Tack för att du delar med dig av det fina bildspelet../ Sandra

annami sa...

Jag lutar mig tillbaka mot stolsryggen där jag sitter. Klumpen i halsen är brutal. Smärtan jag känner för någon som jag inte känner. En fin liten kille, eran Gustav. Skorpion som han är och en riktig kämpe. Bildspelet var oerhört vackert.

Emelie Öberg sa...

Man gör vad var och en behöver i en sådan här situation. Tack för att du vågar ta i det. It helps a lot! Det fint att se att ni kan prata om det för både Gustav och dig! Kärlek och hjärtekrusningar!!

Anonym sa...

TRO HOPP OCH KÄRLEk !! önskar jag er alla!! ANNIKA ISAKSSON

Esset sa...

Livet är så j...la orättvist. Mycket vackert bildspel. Vilken hjälte Gustav är....

Kirsten sa...

Kära Anna !
Jag har skrivet till dig på FirstClass, men då det inte ser ut som du har läst det än, skickar jag även ett utdrag av det här:

Även om det känns så klumpigt att ge "råd" i eran situation, så tar jag chansen att vara dum.. På IVA tog de många kort på Linus. Jag med Linus, Thomas med Linus och Noah med Linus. Det kändes väldigt konstigt då ! Men idag är det några av de mest värdefulla foton vi har från en mycket viktig tid. De hade självklart frågat om lov först. Men jag tror också de har erfarenhet av, hur viktiga dessa bilder blir. Som vi inte förstod då. Jag vet inte om ni är med Gustav på IVA eller om ni har fått ett eget rum på Barn 3. Det är ju jättefina människor på båda ställen. Mitt råd är att be någon ta bilder på er.. tillsammans.. också hela familjen tillsammans.

Under den sista tiden var jag aldeles tom, utmattat..men kände också en förunderlig klarhet. Det svimlande i att det var nu man skulle ta avsked. Jag hade lämnat hoppet bakom mig länge länge förre. Min tro ? jag vet inte.. Men kärleken ! Den lämnar aldrig Anna !

Rebecca sa...

När jag läser om vad ni går igenom kände jag att jag måste lämna ett par rader..
Jag hade själv cancer förra året och var då 16 år gammal. Jag vet hur hemskt och fruktansvärt jobbigt det är.
Jag blir så himla ledsen när jag läser om beskedet ni fått, när ni vet vad som väntar er.. Det är något jag inte kan föreställa mig.
Säg till din son Gustav att jag beundrar honom väldigt mycket, att han är otroligt duktig och stark! Måste säga att hela din familj är det, och som sagt, det beundrar jag.

Anonym sa...

Jag är så ledsen att det inte går att säga och jag bara tänker och tänker för det Gustav går igenom är nåt jag aldrig skulle våga för jag är den fega typen här i världen. Jag är ledsen över att jag inte riktigt fick lära känna dig, Gustav. kram klasskompisen Frida

Anonym sa...

Det ni delar med er av gör skillnad i våra liv...
Tänker på er, Gustav, familjen och alla nära...Många varma kramar...Mariana, Jocke med fam.

Anonym sa...

I allt detta är det inte du som är makaber. Du är bara beundrandsvärd och fantastisk, som vanligt.