fredag 29 januari 2010

En dag i dimma.

Först vill jag tacka alla som satt in pengar på Dodaj fixar. Ni är fantastiska och jag vill att ni ska känna att ni gjort något väldigt fint för Gusten. Jag har länge tyckt att det varit trist att Barncancerfondens insamlingar där barnen redan gått bort varit avsevärt mycket större än de som fortfarande lever. Då får ju inte barnet uppleva målet. Nu hoppas jag att vi fixar det. Tack Underbara Clara, Finaste Elsa, Helena, Erika, Rakel, Annelie, Lisalee, Marie M, Camilla P, Alex, och alla andra som länkat från bloggar och facebook. Internet är för finurligt, tycker jag.

Natten var ok. Gustav (och jag) vaknade ofta men sov bra när han väl fick sova. På morgonen sa han själv att han hade "värsta grodhalsen" och kände att det var svårare att andas. Förklaringen till det visade sig vara en viktuppgång på fem kg sen i tisdags. Bara vätska så man har gett stora mängder vätskedrivande och han har kissat närmare tre liter.

Vi fick låna in ett Wii och Supermario av fina Camilla. Något Gustav länge velat köpa men inte fått eftersom jag tycker att det räcker med fyra spelkonsoller och en dator... Så vi spelade och hade hur kul som helst. Hela dagen har varit fin faktiskt. Emellanåt har Gurkan varit svag och trött och vilat med syrgas men mesta tiden har han varit social och orkat sitta uppe och spela och prata och äta middag som Lillebror och Linn fixat. Man kan säga att Gurkan varit piggare idag än igår men ändå lite sämre. Fast han har ju inte behövt syrgasen lika mycket i och för sig...

 Tacomiddag på lilla sal 10

Stackars Klara blev magsjuk inatt och blev under dagen omhändertagen hemma hos mig av Linda, Lisa, Birgitta och Björn som donat och fejat i vårat lilla hus. Om ändå alla hade såna vänner! Klara sa igår att hon ville vara där man är glad och inte gråter hela tiden. Stackars liten som måste vara med om detta. Hon är i alla fall en stor källa till glädje mitt i allt det onda.

Oj, vilken hurtig ton inlägget har ser jag. Jag är ju ledsen och förtvivlad men har inte orkat, velat eller behövt gråta så mycket idag. Tillvaron är rätt otydlig, liksom dimmig. Det är fint att vi är många här som stöttar varandra och tar hand om Gustav, Klara och Hugo. Imorgon kommer Gustavs farmor och farfar och fastrarna så då blir vi ännu fler.

Ni kanske är några som tycker att det är makabert att jag kan skriva här när min pojke dör ifrån mig. Men jag måste. Jag vill berätta så att jag slipper prata om det hela tiden när jag träffar vänner och bekanta. Det är skönt att ni vet vad som händer även om det är jobbigt och jättesorgligt.

Vi vet inte hur långt borta det är. Igår tänkte jag inte att vi skulle få träffa fina P på måndag men idag tänker jag att det dröjer. Tvära kast är vår vardag och jag hatar det.

Kärleksfulla och roliga brev från förtvivlade klasskompisar.

Sover gott nu med den gosigaste Isbjörnen som kom med helikopter (!!!) från 
Skellefteå och Motala idag från ledsna transplantationsvänner Älgar och Björnar.

49 kommentarer:

Viktoria A sa...

Följer er och tänker på er. Önskar man kunde göra så mycket mer. Hoppas ni får sova bra i natt.

Elin R sa...

Fina Anna! Skönt att höra att dagen varit under omständigheterna bra. Jag är glad att ni tar tillvara på tiden och faktiskt kan ha kul tillsammans mitt i allt som händer.
Ni är helt fantastiska:)
/Elin

Anonym sa...

Har tänkt på er hela dagen, att du orkar skriva. Kram Kerstin

charlotte sa...

så tragiskt när ett barn som förväntas ha hela livet framföör sig blir sjuk
kram

Stina sa...

Tacomiddag med banan och jordnötter antar jag...som sist när vi sågs för några veckor sen. Jag tänker på er hela tiden.. finns inga ord som räcker till men det finns tårar så det räcker och blir över. Och så massor, massor av kärlek! Stora Kramar till hela familjen!

rakel sa...

Det var det minsta jag kunde göra för er. Kämpa på! Tänker på er.

Anonym sa...

Vilken jättefin isbjörn. Och finaste pojken. Vad varmt och mjukt ni båda ser ut att ha det i sängen. Kram./Malin H

Lilu sa...

Så skönt att höra att dagen blev fin. Hoppas ni får sova bra i natt på lilla sal 10.
Hoppas på en fin morgondag. Kram, kärlek och kraft till hela familjen.

Linda Lu

lisalee sa...

jag tycker det är skönt att du skriver, så slipper man undra & man behöver inte fråga. du skriver när du vill berätta & du gör det så bra.

starka starka människa, så mycket du imponerar på mig nu.
kram

Anonym sa...

tänker på er, kram. kalle och camilla...

Howdy Sailor sa...

Vad fin han är, Gustav.

Affärsdriven HR sa...

Oh, Anna vad ni kämpar tappert! Fina, fina Gustav som fick Tacomiddag. Ni ordnar bra mitt i allt! Och nej, det är inte makabert. Det är livet. Det är ert liv precis som det ser ut just nu. Stor kram, Siri

Unknown sa...

Kärlek och styrka till er. Jag tänker på er. Kram!

Anonym sa...

Hej! jag fattar inte hur ni står ut!?
själv har jag brutit handen och tycker synd om mig :S skäms borde jag göra. jag har ju yber bra i jämförelse med er...

men jätte varma kramar från

Samuel F i 5:an111!!!!!

Linnea L sa...

Vi tycker dte är jätte bra att du skriver här på bloggen anna! det är jätte skönt att få höra vad som händer nu när man inte direkt kan bara komma och fråga. Jag tänker på er alla!
Hoppas Gustyav tyckte om teckningarna!
Hälsa honom från mig är du snäll <3
Stora bamse kramar från Linnea L

Anonym sa...

Alla goda varma kärleksfulla tankar tiller med stor beundran och vördnad/Mikael

Clara sa...

Vet inte vilka ni är eller vart ni bor, men erat öde har verkligen gripit mig ända in i hjärtegropen. Önskar så att man kunde hjälpa, underlätta. Sänder er mina tankar och kärlek och böner.

Anonym sa...

Tycker att du är så otroligt stark som orkar skriva om detta ofattbara! Skickar massor med kärlek till er.

Katarina sa...

Tänker på er hela tiden.
Ni är otroliga.
Kram

Arvid sa...

jag har ännu inte fattat vad som har hänt.. men en sak är att jag aldrig,aldrig,aldrig kommer att glömma Gustav!

kram.

Anonym sa...

Anna, finns det något jag kan bidra med mitt i allt det ofattbara? Känner mig hjälplöst långt borta! Men jag är i tanken närvarande hela tiden!

Kram
Petra i Sundsvall

Anonym sa...

En tanke till er och eran Familj...Och en massa styrke kramar...

Anonym sa...

Jag förstår att jag inte ens kan föreställa mig hur det känns för er just nu, men jag vill bara säga att jag verkligen berörs av hur modiga ni är, allihopa. Ni gör det så jäkla bra och jag tänker på er hela tiden.

Ida Falck

A&T sa...

Åh Anna, fast jag bara träffat dig en gång och följt er på bloggen, vill jag bara hålla om dig!

Jag önskar att jag kunde ta bort detta onda från er!

Det makabra är cancern. Hur ni kunde få detta "slag" (finns inget ord) bara 11 dagar efter en koll där oron fick lugna sig. Jag hatar denna sjukdom!! och jag är förbannad på en värld av sjukvård som inte lyckats hitta en bot för alla! jag är förbannad på Huddinge som inte såg något när ni var där sist!
Det är så svårt att förstå det du skriver, hur det kan vara tillåtet att ni ska drabbas av det här!

Om någon skulle ha mage att tycka att det är makabert att du skriver,så är den personen makaber!
Jag tror att vårt psyke är funtat så att det stänger av när det blir för mycket. Och att alla reaktioner och känslor är rätt!

Vi tänker på er hela tiden!! Och det är svårt att inte tänka tanken " finns det verkligen inget sjukvården kan göra" trots att du är så tydlig i det du skriver. Jag antar att det är för att det är så förbannat fel att det här skulle hända!

Alla tankar , all sympati all styrka är hos er

Kramar Anna

FutureHope sa...

Tycker inte alls det är konstigt att du skriver om det som händer. Det är ett måste.

tatjana sa...

Anna, det är inte ett dugg makabert, som mamma kan jag förstå vad det är du går igenom,Var stark, var svag.Massor med kärlek till er alla.

Maria sa...

Hej!
Jag skrev ett litet inlägg i min blogg. Jag länkade till insamlingen vilket jag hoppas var okej?!

Vet inte vad jag mer kan säga..
Jag känner er inte, men genom att läsa detta känner jag mig involverad och jag kommer självklart skänka pengar till insamlingen.

Styrka till er!!

Anonym sa...

Än en gång, vad fint att du delar med dig av vad som händer. Många är vi som tänker på er mycket och är väldigt, väldigt berörda. Varmaste kramar från oss
Petra, Krister & Tuva

Anonym sa...

lämnade ett ljus på i natt, det ljusat ska brinna för er. Så länge det finns liv finns det hopp! tack för att du skriver!! A&L LIDSJÖN

Lillemor Elfgren sa...

Åh fick just veta från Anna W. Känner för er och gör vad jag kan och länkar till din insamling i min blogg...


många kramar, Lillemor

annami sa...

Inte alls makabert på något sätt. Jag har tänkt på er varje minut sedan jag för första gången var inne hos dig igår e.m. Jag kan inte på något sätt sätta mig in i vad ni nu går igenom, men sorgen som ni känner, den kan jag känna. För livet. För sjukdomar, barn och cancer. Du skriver på ett sätt som verkligen berör. Jag har lagt ut länken till Dodaj på min Facebook och jag tror flera har gjort så./Varm kram Anna.

saravillfara sa...

Mina tankar går till er, och orden räcker inte till.
Jag hoppas ni får många bidragsgivare, tänka sig, jag bor i Umeå men visste inte om er förrän jag alldeles nyligt fick ett telefonsamtal från Skåne! Jag hoppas att mitt bidrag och mitt inlägg kan hjälpa åtminstonde lite. Det känns futtigt, men är väl åtminstonde bättre än ingenting.
Många, många styrkekramar till er alla.

Anonym sa...

Jag har satt in ett bidrag och länkar från min blogg! Tänker på er, stor kram!

Bibbi sa...

Önskar jag hade de rätta orden. Fast några sådanna finns inte i detta nu. Men jag skyndade att smsa in pengar via barncancerfondens hemsida till fonden och hoppas många fler gör det.
Tänker även göra ett inlägg och länka, alltid kan jag finna någon ny givare.
Njut av kramar och värme dessa dagar. Ni behöver det sen.
Stora varma kramar
Bibbi

Sofia & Felix sa...

Jag är så tacksam för att du orkar skriva! Det är gott att få läsa vad ni gör och hur ni har det. Man går ju och tänker hela tiden. Det är så obegripligt! Alla vi här, felix och hans mormor och morfar och jag tänker så mycket på er. Vi tog fram Vitis igår och jag minns när Felix och Gustav skrev adoptionspapper på honom, dom var stolta föräldrar. Han har blivit lite grå av all smuts, men han funkar fint ändå. Jag önskar så att det fanns något som vi kunde göra. Tussen tusen kramar och tankar från oss här i Arvidsjaur.

Cariann, mamma sköldpadda sa...

Vi blev så varma i hjärtat när vi fick bilden på Gustav och Isbjörnen igår kväll! Tack, det betyder mycket att du skickade den, att du har ork, att du delar med dig av er fina, underbara GURKA! Man får väl säga att ÄlgFar ordnade leveransen ganska ståndsmässigt. Fint ska det vara till en fin kille!
Som alltid miljoner kramar från oss Sköldpaddor, du är så söt-det var ju NI som var Björnar, men det spelar ingen roll i vår Ronaldfamilj! Kärlek och Mod!

Anonym sa...

Jag och mina döttrar Lina och Kajsa har läst om Gustav och allt som hänt er, du är så otroligt stark som skriver allt detta! massor av kramar från Marita, Kajsa och Lina Skoglund

Anonym sa...

Fina familjen.. jag hittade din blogg idag och har läst, en hel del, även om jag har en del kvar.. och jag blir så ledsen, att ni fått tunga besked..

Min dotter hade leukemi, så behandlingsbiten är vi vana vid, trots att det nu gått nästan 6 år sen behandlingsavslut.. mina tyngsta tankar, då och efter..

och så hittar jag er blogg och läser om ert otroligt orättvisa besked..

barn ska få vara barn, bara vara barn, leka och stoja.. inte ligga i sjukhussängar och gå igenom en massa behandlingar och må dåligt..

Läste att finaste G inte är rädd för det som ska komma.. jag hoppas det verkligen fortsätter vara så.

att ni får ett fint och vackert avsked.

Det känns overkligt bara att skriva det, måste vara en otroligt förvirrande känsla att leva i..

kan bara skicka all min omtanke, ge er styrka och be för er

(och hoppas att jag inte trampar er på tårna med min kommentar, för trots att jag inte känner er ville jag skriva)

varm kram Monica R

Anonym sa...

hej Anna!
idag så for jag hem till er och la ett brev åt Gustav. Önskar att han skulle kunna få se det. Jag visste inte adressen till sjukhuset. Snälla svara på min blogg så jag får veta om han hinner få se det. Älskar er!!
Kramar från Linnea L
(www.linnealindgrens.blogg.se)

Anonym sa...

Jag skickar alla goda tankar och kärlek till Gustav och er!
Rosenfröken Carina

Anonym sa...

Det är vackert att du skriver Anna, så otroligt starkt och vackert. Puss på dig från JOhanna Humlevägen

Malin sa...

Har följt er blogg ett tag och blir så ledsen nu när jag läser. Har blivit väldigt inspirerad av Gustavs pysslande, han är så himla duktig. Många tankar och kramar till er, hela familjen.

Alexander sa...

Gud alltså.
Det känns som att vi lever i helt olika universum.
Man känner sig lat och feg när man inte kan gå in och hjälpa och rädda.
Jag har gjort vad jag kan och satt in pengar på dodaj nu.

Jag är hos min flickvän nu och vi båda tänker på er och önskar er all glädje.

Anonym sa...

Min mamma dog i lymfom, 69 år.
Hela hennes djukdomstid
(3 månader) levde vi i den dimman, ända till slutet.
Jag kan känna den dimman när jag läser dina nakna ord.
Jag kan se dig,Johan, clara, Hugo OCH Gustav vara med om något stort, om än så sorgligt, men bara ert!
Så är det bara.
Mina ord är bara ord här, men ni finns hela tiden inom mig!
Stor kram Karin H

Natalie sa...

Jag tänker på er väldigt mycket. Hälsa till Gustav. /Natalie klass 7 Waldorf.

natalie sa...

Tänker på er

Liw sa...

Har varit in här flera gånger men det är först idag, efter att ha spenderat dagen på barn 2 här i Umeå som jag verkligen kan förstå vad ni går igenom. Stora styrke kramar mitt i allt det fruktansvärda!

Anonym sa...

Tack för att du orkar dela med dig! Vi känner inte varandra men jag läser din blogg.
Ni lever i ett helvete men orkar ta vara på det ljusa, det fina ... När ni sedan ser tillbaka på denna fruktansvärda tid så hoppas jag av hela mitt hjärta att ni orkar minnas det bra också!

Tänker på er och gråter. Önskar bara att det hade hjälpt ...

Caroline sa...

Å det är så gräsligt sorgligt!