Jag har alltid med mig Råttan Roger när jag reser. Kanske för att ha en bit av Gustav med mig. För er som inte läst Gustavs blogg kan jag berätta att Hans och Roger var två små filurer som gjorde en massa tokigheter och som följde Gustav var han gick.
Hugo sover gott här bredvid mig med Råttan Roger på axeln.
3 kommentarer:
Ja fyra månader är så alldeles för länga att vara borta och så ändå ingen tid alls i förhållande till hur det smärtar.. Så kan det med tiden kännas för mig iallefall. Fortfarande.. Det går längre tid mellan saknaden, nu efter mera än ett år, men när den är där, då slår den till med full kraft ! På nåt vis starkare än tidigare. Kanske för att saknaden växer och "avdomningen" försvinner mer och mer ?
Vill skicka varma kramar på fyramånaders dag.. Jag och Noah upptäckte Gustavs gravplats för en veckas tid sedan. Efter det ville en av Noahs gamla nallebjörnar flytta dit :) Hoppas alla barn i himlen mår jättebra. Mycket kärlek får de i allefall !
Och för en mamma som jag med mina tonåringar ännu så nära är det omöjligt att förstå den smärta och saknad Gustav lämnad hos dig, hos er. Men trots att jag inte känner vare sig dig, dina närmaste eller Gustav är du och han väldigt närvarande i min vardag.
Jag ville bara säga att jag tänker på dig.
//Janna
Skicka en kommentar