Och Hugo tog flera steg idag, stannade upp, tittade på oss och skrattade. Vi får se hur många han tar imorgon.
Snöstorm och segertoner
9 minuter sedan
Först var det här en blogg om livet som mamma till en pojke med cancer. Nu är det en blogg om livet som mamma till en pojke som dog i cancer. Det handlar om att lära sig leva med sorgen och finna glädjen i livet och i de som finns kvar.
6 kommentarer:
Hejja Hugo =)
Härligt Hugo! Pratade med min 5-årige son om livet och döden idag och då berättade jag bla om Gustav och att han blev sjuk och dog. Han undrade då om inte Gustav fanns på You Tube iallafall. Svarade att jag inte trodde det men lovade att jag skulle vidarebefodra frågan till hans mamma :)
Hejja Hugo!!
Säg till när ni kommit hem så kan vi ses.
Har pratat lite med Karin på FB ang vår pysseldag/kväll...
Vi pratar mer när du landat hemma.
puss på dig.
Ska hålla utkik efter er!
Bravo Hugo! Minns när min son tog sina första steg själv, han blev jätteglad och ville aldrig sluta gå! :-)
Styrkekramar.
Lymfom.
Jag överlevde.
Inte pappa.
Inte er son.
Livet är orättvist.
I bland alldeles, alldeles underbart och däremellan smärtsamt.
Fruktansvärt smärtsamt.
Skicka en kommentar