söndag 7 mars 2010

Dagen efter igår.

När jag ser bilderna jag lagt ut från begravningen ser jag inte det otroligt varma, vackra och stämningsfulla som fanns i kyrkkorummet. Svårt är att fånga känslan på bild. Det blev så fint och kärleksfullt och vår sista stund med Gustav blev exakt som jag hade önskat.

Bandet spelade den vackraste versionen av Tonight och vackra Evelina sjöng så fint, så fint. Janne, vår officiant beskrev Gustav, pojken med den öppna, klocka blicken, killen som hade koll. Gustav som storebror Gustav. Han läste vackra texter som Daniel skrivit. Vi spelade "Brev från kolonien" som Gustav och Daniel spelade in 2006. Underbart att höra Gustavs glada, nervösa lilla röst i det stora rummet. Då kunde jag le och hoppades att fler gjorde det. Daniel hade gjort en inläsning ur Gustavs favoritbok Adjö, Herr Muffin. I bakgrunden hördes Today av Smashing Pumpkins. Gästerna fick gå fram till kistan till tonerna av Beastie Boys´Transitions och vi väntade kvar till sist. Mycket fint att få se allas kärlek till stora, lilla G.

6 kommentarer:

Annika G sa...

Åh vad skönt att höra att begravningen blev som ni önskade. Precis som du hade jag svårt att känna värmen när jag såg bilderna, men när du nu berättar, känner jag känslan som jag tänkte skulle finnas och det såg precis ut som jag tänkte när vi var i kyrkan förrförra helgen.
Och Daniels dikt är fantastiskt fin.
Kram puss.

CA sa...

En begravning är en begravning och det mest fruktansvärda man kan gå igenom, ett sista farväl och det blir på något sätt så definitivt efter. Men jag tycker det var så fint med alla gosedjuren. De omringade så varmt på något sätt. Men kyrkor är respektfulla tycker jag för det innehåller både glädje sorg, det är så stort på något sätt i kyrkan och jag tror att stämningen och värmen är den man själv upplever just i ögonblicket när man befinner sig där. Och det kan man inte få med på bild, det sitter i hjärtat.

Huvudsaken är det som fanns i era hjärtan just då och att det mitt i alla sorg ändå kändes varmt och gott.

All styrka till er familj att gå vidare nu med gustav i era hjärtan.

Anonym sa...

Va fint att det blev som ni tänkte att det skulle bli och att det blev en minnesvärd och kärleksfull stund. Tack för att jag fick vara med påeget vis. Daniels läsning ur Adjö Herr Muffin var väldigt stark och fin. I morgon är det en ny dag igen att ta tag i. All styrka till dig Anna och klara, Hugo, Johan och Daniel. Puss och kram Malinb

Christina sa...

Nä jag tycker nog faktiskt att man kan se precis så varm er stund måste ha varit. Det räcker att se alla gosedjuren!!
En stor styrkekram till er alla från en anonym läsare i söder.

Singelmamman sa...

Adjö Herr Muffin är så himla bra!

Annika sa...

Tårarna rinner och rinner... så himla fint och så smärtsamt. Tänker på er ofta. Du berör så mycket med det du skriver.