Semifinal 1.

I kväll är det den första semifinalen i Eurovision Song Contest.

Jag älskar denna tävling och tänkte vara lite modig och berätta vad jag tycker om  några av årets bidrag.

Jag börjar med bidragen vi får se ikväll. Inte alla men de jag tycker något om. Övriga är sådär lagom dåliga eller lagom bra. Jag och Klara har med stort intresse följt Christer Björkman och hans panel med bl a Lena PH, Rennie Mirro och favoriten Tomas Lundin i programmen inför Eurovision. Det är skönt med glättig underhållning i skuggan av sorgen. Och annars också för den delen.

Ryssland är skitdåligt trots att sångaren liknar Johannes Sandström. Håller för en gångs skull inte med Tomas i panelen som älskar det här. Kan inte se humorn i bidraget och låten känns bara tragisk. Hoppas att dom inte går vidare till lördagens final.

Slovakiens låt har en fin rytm som tilltalar mig. Och språket är vackert. Numret i deras egen final påminner lite om Ruslanas men är inte i närheten lika kraftfullt och sångerskan saknar karisma. Går förmodligen vidare till finalen.

Finland är tillbaka som på den gamla goda tiden. Dom sjunger på sitt språk i folkviseton med sångerskor som troligen vunnit flera Linda Lampeniuslookalike tävlingar... Skitdåligt. Kommer förmodligen sist.

Lettland har en melankolisk men stark låt med för mig en lite märklig och jobbig text. Så klart har jag motvilligt och generat fällt en tår ibland när jag lyssnat. Jag gillar den, hon sjunger bra och jag hoppas den går vidare till final. Hon ser ut som en ung, blond Anna Book.

Serbien har ett bidrag skrivet av en av mina favoriter, Goran Bregovic som bl a gjort musiken till Svart katt, vit katt och Zigenarnas tid. Bidraget blev en besvikelse men efter några lyssningar tycker jag att det är en helt ok låt trots sångaren. Mitt tips är att blunda under hela framträdandet och bara lyssna på Balkanschlagern.

Polen. Blunda även här och bortse från uttalet. Och verserna. Men refrängen är mäktig. Och stegringen mot slutet. Går förmodligen vidare till finalen.

Albanien går vidare till finalen med en svängig låt och en refräng man minns. Bland årets alla trista ballader sticker den ut lite. Jag har älskat Albanien de senaste två åren men i år är dom inte alls lika starka.

Tyvärr tror jag att det kommer att gå bra för Vitrysslands pretantiösa, plastiga och supertrista ballad.

Island blandar två språk och det gillar jag inte. Blunda så slipper ni se det trista framförandet och då blir låten bättre. Fast kanske har hon övat jättemycket inför ikväll.

Den här semifinalen är klart mycket sämre än den på torsdag där flera av mina favoriter deltar. Synd för Sverige som tävlar då. Och synd för helheten. Men jag ser ändå fram emot kvällen med Klara och popcorn och grönsaker och dipp.