torsdag 2 april 2009

"11 år och cancer och har roligast i världen"

Vi gjorde som sagt röntgen imorse för att kärlen skulle kollas. Vid halv fyra tiden kom två bekymrade läkare in, en satte sig till och med på stolen och då brukar det betyda tunga besked. Röntgen hade visat hur fler proppar hade bildats, sk lungemboli och dessutom såg man hur lungsäcken återigen fyllts med vätska.

Nu skulle ett nytt drän sättas in i sidan, denna gång utan epidural och endast med Ketalar och lokalbedövning. Karusellvatten som doktor Skalman kallade det. Man kunde se hur en halvsovande Gustav reagerade när de olika ingreppen skedde, bedövning, slangisättning osv. Vad som gjordes exakt vet jag inte, satt på andra sidan och höll G i handen och Daniel satt bredvid mig. Mot slutet vaknade Gustav till och konstaterade att han hade två pappor, som dessutom hade fyra ögon, och att jag hade två näsor.

Klockan fem var det färdigt och nu väntade en timmes uppvaknande från värsta drogtrippen. Inne på undersökningsrummet halvgrät Gustav när det var färdigt och skulle absolut tacka läkaren. Han grät och fnittrade och skrattade hejdlöst omvartannat under en timme. Lite jobbigt var det att se sin 11-åring som om han vore onykter eller drogpåverkad. Han undrade om vi filmade honom för att lägga ut på youtube. Han sa så mycket roligt. Konstaterade att han var på världens bästa sjukhus och ville stanna minst ett år här fast mest skrattade han åt sånt som bara fanns i hans huvud. "11 år och cancer och har roligast i världen", sa han. "När ska det sluta, det här roliga? Jag vill att det alltid ska kännas så här!". Lite oroande att han tyckte det var såå roligt med tanke på framtiden...

Nu är klockan snart åtta och mer än en liter vätska har tappats ut i dränet. Inte konstigt att han varit så trött de senaste dagarna. När lungsäcken töms och det blir lättare att andas gör det ont och det blir på något märkligt sätt jobbare än var det var innan tömningen. Fast i längden blir det ju bättre förstås. Nu kommer fragmindosen ökas ordentligt och förmodligen kommer han behöva ta dessa sprutor behandlingstiden ut. Inte får vi åka hem på ett tag heller. Fast det är ju inte så jättejobbigt att vara här.

Nu har prover på vätskan skickats iväg för analys och nu hoppas vi snart få svar på varför lungan vätskefyllts igen.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Anna, vilken fin blogg du har. Och vilken kämpe till son. Hejja G! Styrkekramar till er från Linda Lu

Annika Gunnarsson sa...

Nä, nu tycker jag det är lite mycket. Faktiskt lite synd om er nu, fast Gustav verkar ju tycka det är ok ändå. Kämpa på och hoppas Fragminet fragmenterar alla dumma blodproppar och att vätskan inte fyller på sig mer.
Kärlek /Annika

Anonym sa...

Hej!
Skratta eller gråta hmmm. Tycker så hemskt mycket om er. Jag vill se youtube-klippet ;-)Tråkigt med vätska! Ska hålla mig undan ett tag - magsjuka.
Pussar och kramar till mamman, high five till barnet!
Lisa

Anonym sa...

Godnatt alla tre!Vi ses imorgon.
Tänker på er.
Många godnattkramar
Mormor o Morfar

Maria sa...

Anna, tänker på er alla mycket ! Ni är så starka. Håller tummarna att allt går åt rätt håll för G framöver. Tack för byxorna förresten, de större paret passade perfekt. KRAM !

Anonym sa...

hihi det låter som om gustav har jätte tråkigt ena sekunden och jätteroligt i den andra... men själv är jag sjuk ...
hälsa gustav så mycket från mig..
som maria sa, jag håller också tummarna! puss å kram alla där på sjukhuset!
tack för mig..
just det, anna, kan du ring när gustav orkar ta imot ett besök.. pusspusspuss