Gustav och jag har startat en egen insamling!
Titta här - > Dodaj fixar
Sätt på er spenderarbyxorna nu.
Vilken julmusik är den första du lyssnar på?
7 timmar sedan
Först var det här en blogg om livet som mamma till en pojke med cancer. Nu är det en blogg om livet som mamma till en pojke som dog i cancer. Det handlar om att lära sig leva med sorgen och finna glädjen i livet och i de som finns kvar.
3 kommentarer:
Utdrag från min dagbok dag 14 efter BMT. Hoppas att det kan hjälpa dig att ta dagen som den kommer. Snart är ni hemma. Nu 1½ år kan jag inte förstå att vi verkligen gått igenom detta. Kram:)
8 april 2008 - BMT + 14
8 april kl. 13:45
Yes, Yes, Yes Vickan är åter ute i friska luften!!!!
Neutrofila var idag 0.6 så de fortsätter att stiga. Hon började dock dagen med 39.5 i feber. Alltid är det något..... Resterande av värdena var hb 91 (så påfyllning av blod sker just nu), lpk 1.9 och neutrofila 0.6, trombocyterna var 33 (så det lär bli påfyllning imorgon).
Vi startade dagen med att ta bort yttre triangeln som är orange på dörren. Så nu kan vi gå in med vanliga kläder. Victoria behöver bara dusch varannan dag. Hon fick hoppa i rullstolen och åka till Ronald. Hon var så lycklig och det var sååååå härligt att komma ut i luften. På Ronald satt hon i rullstolen och kolla tv och plötsligt åkte hon runt en sväng och sedan kom hon gåendes och dansade lite. Hon bjöd lillebrosan på en tur i stolen osv. Efter 1½ timma skulle vi vara tillbaka, då blodet skulle kopplas på.
I em är lekterapin bokad till henne så inga andra barn får vara där. Hon ska då få vara i sinnenas rum, ligga på musiksängen och ha bolltäcket över oss. Urmysigt att relaxande, jag lovar. När man ligger där på sängen så känner man takten i musiken i hela kroppen och hela rummet är vitt med olika beslyningspunkter som ändrar färg. Täcket som är fyllt med bollar blir tungt av avkopplande mot kroppen. Hon ville att jag skulle följa med in för pappa tycker nog inte att det är så roligt, sa hon. Jag är inte den som säger nej till detta, man kanske kan somna en liten stund?
Tänk att jag läste allt detta precis idag, i morse när det kändes pest. Och blev avundsjuk på sinnenas rum. Och fick styrka av att veta att det gått bra för er. Tack för omtanken! Kram.
Bra initiatvi. Sjävlklart skickar jag iväg en peng direkt!
Skicka en kommentar