"Klara, kan inte vi göra glasfigurer?"

sa Gusten idag när jag gick från CAST. Mysigt. Fast Gusten tycker inte att det är mysig på CAST. Kasst. Allt var bättre på barn 3. Allt. Än så länge håller jag med. Men så har jag ju svårt för förändringar.

Vita 11,8 igår och 5,4 idag. Typ. Papperet är på CAST och jag är på Donken. Imorgon ska jag sova utan Hugo för första gången. Tack och lov tar han ersättning och har världens bästa pappa.

Gustav fick sond idag men ville ta ut den på en gång. Man får ångra sig. Tydligen var det helt vidrigt att känna den i halsen och han ville inte vänta de ca två dagarna det tar att vänja sig.

Mellan två och åtta hade han permis. Som vanligt när han legat inne gav det nästan mer olycka än lycka. Han vill inte tillbaka till sjukhuset. Såklart. Han vill ju vara frisk.

Vi fick besök av Annika idag. Vi gjorde ett besök i ett helt vanligt liv med barn som sover middag på soffan och som plockat bär på buskar. Ett nyinflyttat kaos med renoveringsplaner. Skönt att släppa fokus på sjukdom och skönt att umgås med några som läser bloggen, två som är läkare och sjuksköterska i ett och förstår och inte ställer jättemånga frågor.

Fast det är ju förstås även ok att ställa frågor. Men ibland är det skönt att slippa förklara.

Jag som bara skulle skriva ett mycket kort inlägg.