måndag 21 september 2009

Trött.

Jag gick ut lite väl hårt idag och har fått en alltför stor social dos. Är riktigt trött. Och då har jag ändå bara träffat dom finaste.

Pappa trodde att jag skulle komma hem, lägga mig på sängen och gråta och sova i fyra dagar. Nåt ligger det i det han sa men jag försöker verkligen inte att bryta ihop då jag vill passa på att träffa några vänner när jag är hemma.

Var på skolan och träffade elever och kollegor och vänner. Fast mest gick jag dit i egenskap av mamma så att Klara fick visa upp sin lillebror. Längtar tillbaka till vardagen men tycker samtidigt att det är sååå skönt att inte jobba. Måste tillbaka till jobbet imorgon för att träffa Gustavs klass samt fixa lite skolgrejor till honom. Och så var det rätt många jag inte hann träffa idag som jag verkligen vill kramas lite med. Jag jobbar alltså på samma skolan som barnen går på.

Gustav mår mycket bättre och har bloggat.

3 kommentarer:

Maria sa...

Ditt förra inlägg ang GVH fick mina minnen att komma åter. Tänk att det ska vara så svårt att lyssna till föräldrarna. Vi lever med vårt barn 24 timmar om dygnet och vet hur de mår och känner. VArför lyssnar de inte in mer???Victoria hade aldrig TPN men fick nutrtion i PEGEN, ett tag. De kom och skulle ge henne detta i tid och otid. Jag blev galen på dem. Hon lär ju aldrig känna hungerkänslor om ni trycker in nutrition, så mkt så hon kräks. Till slut tog jag detta med överläkaren, att vi vägrar att låta dem komma in 06.00 på morgone och sätta på nutrition och sedan tro att hon ska äta frukost. Hon hade inte tappat 1 kilo i vikt ändå skulle de ge henne detta. Överläkaren lyssnade till oss och gav oss en helg att själva försöka styra hennes matvanor. PÅ den helgen började hon äta och nutritionen behövdes ej mer. Så fortsätt att stå på er vad som känns rätt för er. Ni känner Gustav bäst och vet vad han mår bra av. VAd härligt att du får några dagar hemma och tanka energi! kram Maria

Titti sa...

Hej Anna
Skönt att du får byta miljö ett tag
och få ladda lite energi!
Och härligt att höra att Gustav mår bättre! Tänk att något så naturligt som att äta potatis kan bli så jiiipppi!!!
Tänker på er!
Kramar Titti o Nellie

Zachrissons sa...

Det har varit helt underbart att träffa dig.
Kram från lillplåstret.