Gravid också.

Sedan Gustav blev sjuk har min graviditet verkligen varit sekundär. Magen växer och bäbisen sparkar. Jag mår illa ibland och har jävligt mycket halsbränna. Huvudvärken jag blev sjukskriven för är i stort sett borta men dyker upp ibland. Tänk hur kroppen reagerar i kris. Foglossning har jag ingen och ischias (som jag hade hela graviditeten med Klarkan) är jag skonad ifrån... eller nästan. Idag fick jag ett fint erbjudande om en långpromenad (nästan lika uppskattat som bullpåsar eller pajer). Gissar att min kropp fick en chock- har ju inte rört mig nämvärt under de senaste fyra veckorna. Senare under dagen damsög jag för första gången sedan G blev sjuk. Och nu sitter jag här med värkande höfter och ett högerben som viker sig när jag går. Men det var lätt värt det! Och imorgon kommer det att kännas som vanligt igen.

Förra fredagen fick jag göra ett extra ultraljud! Lite lyx mitt i misären för Gustav. Han är ju som tidigare sagt rätt anspråkslös och detta var den finaste present han kunde få. Bäbisen är ju rätt stor nu och vi såg mest huvudet, hur den svalde och rörde på munnen. Såå himla söt, som en miniGustav, med söt liten uppåtnäsa, fast ändå med känslan av att det var en liten flicka därinne. Imorgon ska jag försöka lägga vantarna på den bärbara datorn så att jag kan lägga ut en liten bild på underverket.

Att vara gravid mitt i allt detta är väldigt märkligt. Mest känns det fint att ha något att se fram emot. Nu längtar jag inte längre mer efter att inte vara gravid än efter bäbisen. Nu längtar jag mer efter bäbisen och det är skönt.