Hemma bra men borta bäst?

Tisdag 10 mars.

Jag och Johan har sovit hemma och är på väg till sjkhuset när Gustav ringer och säger att han får åka hem några timmar. Så märkligt.

Vi märkte hemma att Gusten vant sig på sjukhuset vid att vi hela tiden är nära. Till skillnad från vad jag trodde, var han inte instängd ensam på rummet som så ofta tidigare utan hängde med oss. Ensamtid är ju också viktig tid och det är ju ingen av oss bortskämd med nu. Hemmadagen ville han änvända till att besöka klasssen såklart, det är ju kompisarna som saknas mest. Har försökt få honom att skriva här om besöket men han har inte nappat än... Jag var ju inte med i klassrummet men det verkar som att alla var nöjda, mest Gustav förstås. En kille var nära att svimma, förmodligen av glädje, mer dramatik än så var det inte.

Skolan lämnade även en gåva till sjuklingen. En stoooor låda med Waldorf-godis. Bara kravmärkt gott som massor av olika nötter, färska och torkade frukter, ost, grönsaker, bröd och kakor. Toppen!

Efter en timme i hemmet och en timme på skolan var Gustav ordentligt trött och ville tillbaka till sjukhuset och tryggheten. Det kändes faktiskt tryggt och skönt för oss båda att vara tillbaka i trygga händer. Dom är verkligen underbara här och i natt jobbar vår favoritsköterska!