när fröken pratar...
När jag diskar...
När jag äter frukost...
När jag äter middag...
När jag ser på tv...
När jag leker med Hugo...
Eller när jag bara vill gråta...
“Ska inte det här reklammärkas?”
1 dag sedan
onsdag 17 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
29 kommentarer:
Jag tänker på er så mycket och ofta. Att en liten kille ska behöva gå igenom en sådan här kamp som Gustav gjort, att ni hans familj ska behöva gå igenom en sådan här kamp som ni gjort. Jag önskar er kraft, ork och lugn i er kroppar och själar. Sömn och tid att sörja. Kram, Lotta
*skickar en stor kram*
Mina tårar rinner.. och jag önskar så att ni skulle sluppit uppleva allt detta.. Kärlek och Kramar från Lidköping
Åh, vad det gör ont i hjärtat! Fina fina du, vilken människa du är. All styrka och kärlek som går att uppbringa till dig och din familj. Stor Stor kram/sussie
Hur orkar man....Hittade din blogg för en vecka sen,kan inte sluta läsa din blogg o titta på alla fina bilder på Gustav...Berör mej så fruktansvärt mycke...kan inte sluta tänka på er o Gustav..tårarna bara rinner när jag läser om allt ni o Gustav gått igenom , gör så ont i mej.
Tack för du delat me dej, du verkar vara en underbar mamma...Alla styrkekramar till er...
Åh, Anna, mitt hjärta gråter med dig, Daniel, Klara, Johan, mormor, morfar och alla andra som stog Gustav nära! Det är ofattbart att någon ska behöva gå igenom det ni och Gustav upplevt. Jag är full av beundran för ert sätt att ta hand om Gustav och varandra under den här tiden. Vilka kloka barn ni har som valde er till föräldrar! Saknar Gustav, saknar er och tänker på er ständigt! Tack Anna för att du fortsätter dela med dig av dina tankar och känslor!
Många varma kramar
Karin S
Tänker på er. Sänder styrkekramar...
Kram Malin
Vi har tänkt göra en STOR minnesplats åt Gustav! ( Här hemma) Foton, ljus, blommor och en massa fina saker.
Hälsningar med en
JÄTTE-
-KRAM från
Samuel Falck med familj.
Hej! Du skriver så otroligt rakt och fint. Det berör mig djupt. Tänker på dig, Gustav och din fanilj...styrkekramar till er
Kram Anna
Tänker på er ofta, gråter och saknar Gustav. Lite märkligt egentligen, jag har ju aldrig träffat er och ni har inte en aning om vem jag är. Men ni har berört mig genom era bloggar och Gustav har fått mig att värdesätta min tid med mina barn än mer. Man vet aldrig när världen vänder.
Jag gav Gustav en ros på min blogg
http://bilderosant.wordpress.com/2010/02/14/gustavs-ros/
Ingen borde behöva gå igenom det ni gjort. Gustav var en mycket klok och omtänksam kille, och du är en fantastisk mamma.
Varmaste kramar
Carita
Fina platser
Vi har också några platser på Haga där vi längtar efter lite skymning och en anledning att tända ljusen och jag kommer på mig själv med att gå och småprata med Gustav om vardagliga ting och det känns verkligen inte som en monolog. Och när vi går ut säger Klara "Hej då, lilla Gustav" till hans minnesplats i hallen trots att vi båda är medvetna om att han följer oss när vi behöver det.
Tårar rinner och värmer mina kinder.
Anna, Daniel, Klara, Johan och Hugo - vad fint att Gustav fortfarande finns hos er - om än i annan form!
All kärlek till er,
Sara
En annan fin plats är denna blogg. Ett ställe att minnas, för oss tusentals människor som följer er. Nu är det snart läggdags för mig. Jag önskar dig en god sömn, en paus, ett tillfälle att ladda om. Godnattkram!
I en kommentar för ett tag sedan sa någon att svordomar inte behövdes. Men fan så svårt att låta bli. Vackra kort. Kram
Tittar in här och sänder en enorm dos med varma tankar och styrka till er. /Susanne (den okända bloggläsaren)
Ungefär överallt...
Kramar i massor igen.
Du är en helt otrolig fin människa och mamma, inga ord i världen kan trösta dig.
Men vill ändå ge dig en stor KRAM.
Så vackert du har gjort med alla ljusen i ditt hem, denna värme du visar sprider sig ut till oss alla i bloggvärlden, och vi sörjer med dig !
Jättefina platser där ni kan minnas Gustav även om han finns med er överallt, tom i kön på Ica eller var ni nu handlar.
Tänker på er! Många varma kramar Elin A
Jag har hjärtat som jag fick på väggen i rummmet! är så glad att han nu slipper lida mera. Sorgen kommer och går länge länge och tomheten.... jag tänker på er! kramar Annika I
Hej kära Anna! Tack så mycket för att våran dotter fick besöka er!
Jag som många andra tänker varje endaste dag på Gustav, dig, din familj.
Gråter då och då.
Ibland gråter vi tillsammans- jag och min flicka.
Det är mycket svårt för mig - att hitta tröstande ord. Som igår ,när hon grät under kvällen. "Jag saknar Gustav!" det var det som hon sa gång på gång.
Det gör såå ont!
Massa varma kramar till dig- en underbar MAMMA
Jag känner er inte men berörs något otroligt av din blogg om Gustav, dig och din familj!
Jag sörjer med er!
C
Anna, vilka vackra platser att tänka på, minnas och sörja fina, fina Gustav. Du skriver så fint och tårarna rinner.
Och vilka fantastiska bilder på Hugo och morbror och på Klara och Gustav. Kram, kram från Inger.
Anna- Vad glad jag blev av att höra från dig på bloggen! Tänker på er hela tiden och extra mycket de här dagarna.
Jag var så inställd på att vi troligtvis skulle vara tillsammans på Huddinge nu.
Vi parkerar vid Donken. Och på något sätt (ursäkta alla andra) så är det ert hus i min värld.
Du har förmodligen rätt om gunghästen. Har försökt titta på Huddinge de här dagarna med Gustavs ögon och inser vilken öken det måste vara för en tolvåring.
Jag är så ledsen för Gustavs, för din för hela er familjs skull. Har gått en internetkurs om lymfom för att försöka förstå det obegripliga men det enda jag lyckades med att förstå var att det är ännu mycket mer komplicerat än vad jag hade anat.
Vad fint du har gjort det. Som det stod i en kommentar litet högre upp, överallt!
Miljoner kramar från mig
Anna
Hej Anna. Vi tänker på dig, vi har aldrig haft så fint i klassrummet som när vi ställde fram alla bilder på gustav, blommorna, teckningarna och Gustavs fina svärd. Tack för alla bilder på honom.
// Madde och Linnea L
Hej Anna! Att Gustav finns hos er hemma det märks. Och så kommer det vara. Han finns hos er hela tiden. Det är viktigt att ha flera platser där man kan minnas de som har lämnat oss. Tack för att du fortsätter att dela med dig av din vardag. Hoppas att du kommer göra det länge. Min son frågar om Gustav då och då. Man försöker förklara. Han frågade senast om Gustav var i himlen nu? Nej mamma jag tror han lever något annat liv nu. Många tankar till dig från oss i Östersund.
Så fint ljuset blev Anna, kram.
Skickar en styrkekram!
Min mamma opererades idag för bröstcancer, så sitter själv och håller tummarna för att det inte det spridit sig till lymfarna.
Hoppas det går bra för er <3
Jag gråter när jag läser om Gustav och Klara och er alla. Men det som blev så tydligt sorgligt var att han liksom lämnade över sin blogghemlighet innan han försvann. Vilken hjältemodig kille.
Hr inget annat att säga fy fan va livet är grymt.. Har en tioårig son och kan inte ens föreställa mig den smärta du har. Kan inget annat göra än att säga att jag sänder dig en värmande tanke och hoppas du har många nära omkring er som stöttar er i det grymmaste en mor kan uppleva.
Skicka en kommentar