Äntligen får Johan, Johan och Björn rocka loss.
Vi andra sitter i köket och pratar om prepubertala barn.
Först var det här en blogg om livet som mamma till en pojke med cancer. Nu är det en blogg om livet som mamma till en pojke som dog i cancer. Det handlar om att lära sig leva med sorgen och finna glädjen i livet och i de som finns kvar.
9 kommentarer:
kan du inte lägga in en video snutt?
Lägg in någon video?
Åh nej! varför fick inte jag komma! hähä...
Jag har också ett prepubertalt barn...fast hon är bara fem. Puss Malinb
Kul med fest och pojkarna eller jag menar männen ser också ut att ha det roligt.
// kram Cissi
Kramar till dig, Anna. Hoppas du också har något du får "försvinna i" och andas..
Skickar en varm tanke.
Ha, män, de är roliga eftersom de inte alltid är så gamla. :-)
Det är klokt.
Kära Anna! Vill bara säga att vi alla i familjen sorger över Gustav.
Natalie grat hela kvällen igår. Igen.
"Jag saknar Gustav!" -det är det som hon säger hela tiden., när hon gråter. "jag vill att han ska leva!"
Hon är mycket mycket ledsen.Henns humör är upp och ner hela tiden. "Jag vill att Gustav skulle komma tillbacka!". Vad kan jag svara till henne??? Jag bara kramar om henne,och säger på ryska alla hennes ryska smeknamn.Jag är dåligt på att trösta. Pappan är bättre på det, han sitter med henne och lyssnar på alla hennes minnen om Gustav. Nu sover både Natalie och Jan i vardagsrummet, hon klarar inte av att sova ensam i hennes rum. Hon berättade för mig att hon drömmer ofta om Gustav. En dröm handlade om att alla barn från Gustavs klass satt och åt i mattsalen. Och Gustav var med dem, och han var glad och han skratade mycket.
Vi i Rysland tror på drömmar, min mamma lärde mig tidigt att tolka olika drömmar. Som jag förstör handlade Natalies dröm om att Gustav har det bra nu.
Natalie vill baka muffins på måndag, och komma med dem till er.
Tack också för dem filmerna som du brände till henne.
Hon tycker verkligen jätte mycket om dig.
Massa varma kramar från hela mitt hjärta.
Natalies mamma
Skicka en kommentar