måndag 15 februari 2010

Om den svåraste dagen.

Kanske kommer det svårare dagar, det vet jag inte, men igår var det svårt att leva.
Det var samtidigt en fin dag som innehöll mycket skratt och glädje blandat med sorgen. Länge, länge var vi med lilla Gustav. Så länge att det såg ut som att han gjorde minen han brukade göra när han blev less.

Nu ligger han i sin kista med favoritgosedjuren som knappt fick plats. Första speldosasnigeln från Annika, Hoppe som han kan gosa med, Isis som han kan åka skidor med, Kossan från Lotta som han kan leka med, Hunden från Stina som kan trösta, Maskoten från Helena som han ska pyssla med, Den galna apan som han ska skämta med, Björnen från Björn och Linda och barnen som kan vakta och ta hand om, En liten gul figur som han spela WOW och andra spel med. Han har sina favorittäcken med och sina fluffiga sockar och sin sidenpyjamas på. 

Det var vackert och sorgligt och jag tackar personalen på barn 3 som är den allra bästa.

53 kommentarer:

Anonym sa...

Det är många som tänker på er och Gustav nu!
Jag kan bara säga att det är starkt av dig att du delar med dig av er kamp och nu er sorg.
Många varma tankar till er alla.

Ulrika

Anonym sa...

SPARA ETT GOSEDJUR ELLER NÅGOT ÅT DIG SJÄLV.
Det är skönt att ha något kvar som luktar Gustav.
Vi ångrar att vi skickade med allt i kistan.

Anonym sa...

Det är väldigt svårt att förstå att detta verkligen händer, har drömt om er hela natten!
Du är så bra Anna!
/Ida M

Anonym sa...

Å anna vilken sorglig dag men med vackra ögonblick. Jag skulle kunna skriva massor,men just nu räcker det med att du och din familj ständigt finns i mina tankar. Är så glad att du verkar ha många nära och fina vänner som finns där för Er nu och sen. Jag ska ner i förrådet och leta upp mina album där det finns gamla kort från Gustav när han var så liten att han sa ett speciellt ljud när något var slut ; ) Tända ett ljus och hoppas att han redan har det bra. Puss MalinB

Annelie sa...

Visst är det underligt att en så sorglig dag samtidigt kan vara vacker?!

I minnet minns vi dem precis som dom var..

Elin R sa...

Anonym sa...

Hur orkar man som förälder? Det finns inte ord för min beundran för er som varit sådana kämpar för hans skull och nu samtidigt kippar efter att hitta tillbaka till livet. All heder åt er! Gustav är mäkta stolt, det vet jag!

Linnea sa...

"Det finns en sådan sorg att hjärtat stannar. Den stora visaren pekar på dig. Den lilla visaren pekar på dig." /Gunilla Witt

"Varje sorg har förlorad glädje som föremål. Tappa inte bort denna riktning, låt inte sorgen glömma sitt ärende. Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få." /Harry Martinsson

Anonym sa...

Så fint och mysigt han har det nu i sin kista! varmt och skönt och med saker han älskar med sig. Hoppas ni får lite ro nu själva. kramar Annika I

Cece sa...

Jag kan inte förstå den sorgen och den smärtan som ni just nu lever i. Och jag kan heller inte säga att det blir enklare för det vet jag inte om det blir. Men jag vill skicka den allra varmaste kramen som jag bara kan. Kramar om

Miss Juni sa...

Tänker på dej!! Styrkekramar!

Camilla sa...

Åhh, vad sorgligt att läsa. Förstår att ni har det tungt nu. Ni finns i mina tankar.
Kram från en som började läsa för bara nån månad sedan, hittade hit från Vimmelmamman.

Anonym sa...

Det låter verkligen som lille Gustav och hans vänner har det fint, tryggt och gosigt där de nu är.

Alla tankar går till dig fina Anna, Klara, Johan, Daniel, Ulla, Hans och lille Hugo.

Kram Linda Lu

Malin sa...

Tårarna rinner, så orättvist livet är. Många tankar och kramar till er. Va mysigt ni gjort för Gustav.

Anonym sa...

♥ Från en anonym

mormoranne.blogg.se sa...

Såå orättvist...styrke kramar....anne

Kirsten sa...

Så omsorgsfullt och mysigt ni har pysslat om Gustav i kistan. Ja personalen på Barn 3 är verkligen bra på att ta hand om och på alla vis ! Det kanske känns konstigt att lämna efter allt.
Ni får absolut använda mig och Thomas. Det gäller också om en månad och om ett år ! Linda har fått en bok att låna till er. Varma hälsningar !

Anna på UR sa...

Tack för att du delar med dig av dina tankar, dom ger en kraft i all elände. Din text om den svåraste dagen var så varm och full av kärlek.
Nu hoppas jag att ni alla får vila och lite andrum.
Många kramar!

Anonym sa...

Stor kram!

Anonym sa...

Ska personligen kolla att CAST får det Gustav önskade och att de inte tar betalt för tjänsterna (de gör de på Hematologen i Solna...)
Har tänkt mycket på er och hoppas allt gott i fortsättningen.

Kramar Yvonne

Cariann sa...

Jag tänkte faktiskt att Gustav nog valt sidenpajja. Ser honom framför mig när han hasade runt i den med en nalle under ena armen och sitt pacmanbroderi i den andra!

Angående nallar och gosedjur, det Anna nämnt är nog bara ett urval....Gustavs nallesamling är en gedigen sådan!

Igår kom jag på vad "papperskonsten" heter....ORIGAMI, visst var det så?! Gustens vackra stjärna står som jag skrev till honom här brevid mig där jag sitter och pluggar, men jag hade ju glömt vad det hette. Men nu minns jag, precis som vi alltid kommer göra med fina Gustav!

Albin är arg på den dumma knölen som började bråka med Gustav igen, han frågade idag om han får lov att kalla den för jäkla jä*vla -"för den är ju faktiskt det mamma, jäkla, jä*vla"

Ta hand om er fina Björn-familj! Jag hör av mig , har du inte lust att prata då så säger du det, eller nur?!!!
Kramar i massor, vi tänker på er mest hela tiden!

Anonym sa...

Nunca te olvidare betyder aldrig glömma .
Enrique Iglesias sjunger .....
Ramla in i det djupa och bara finns med din lille Gustav .
Kan inte finnas annat som är mer smärtsamt än detta .
Men du har gjort allt så fint och anständigt när du har berättat om ert liv .
Finns inga ord ....fortsätt vara den du är ...en stor människa !

Finns en fin berättelse om Buddha och mamman som miste sitt barn , har du läst den ?
I himmelen och strör stjärnglans över er finns Gustav .
Att älska är att också känna det som smärtar mest ....

Anna sa...

Åh vad ni har funnits i mina tankar sen jag en dag, mitt i förra veckan, gled in på din blogg.

Nu slog det mig på jobbet, att jag MÅSTE kolla hur det går. Jag finner inga ord mer än att jag beklagar och känner ett stort sting i mitt hjärta.

Ta hand om varandra.
Styrkekram

Singelmamman sa...

Tänker mycket, mycket på er.

Anonym sa...

Låter fint som du skriver hur han ligger nerbäddad men tårarna finns i mina ögon och jag tänker på er stora sorg och saknad.
Du har säkert hört denna fina låt innan, "Jag fick låna en ängel" som Shirley Clamp sjunger.
Många varma kramar Elin A

Jimmy sa...

Sitter på jobbet och känner klumpen i halsen och hur ögonen blir blanka.

Kan inte tänka mig en tyngre börda än överleva sitt barn.

Fint att ni kunde spendera den sista stunden tillsammans. Vad trygg han måste ha känt sig.

Katarina sa...

hur klarar man som förälder detta?
vad har man för val?
Jag upplever er som otroligt starka, men ni har ju vuxit in i detta oundvikliga. Men med beundran står jag som åskådare.
Kramar till er alla och Gustav, och gosedjuren.

mef sa...

Tack, för din styrka och ditt mod att dela din svåraste resa med så många okända.
Gustav kunde inte ha valt en bättre familj.

Johanna sa...

Fina Gustav kommer ha ett rikt liv hos änglarna, mycket vänner och mycket roligt!!!!

Saknaden här på jorden är enorm, att förlora sitt barn är det värsta en förälder kan gå igenom.

Många styrkekramar i er stora sorg

Maria sa...

En förälders värsta mardröm... jag kan inte ens börja föreställa mig hur det är.
Om jag kunde skulle jag vilja lyfta lite smärta från er. Men jag får nöja mig med att skicka en kram, och att tända ett ljus för ert hjärtebarn.

Kram

Sara sa...

http://www.youtube.com/watch?v=loNU4fVpO8E

För att hans röst är lika vacker som Gustavs hjärta.

Patricia sa...

Kärlek, styrka och värme i massor till er.

Anonym sa...

Så mycket kärlek och styrkekramar från mig. Jag vet inte vad jag ska skriva för att göra smärtan lättare, det går ju inte men jag önskar man kunde. Med döden tänker jag så här. Alla är vi själar innan vi föds, vi vet ju inget innan vi föds. Sedan lånar vi en kropp, och själen känner när den inte behöver sin kropp längre. Gustavs kropp var så sjuk så sjuk, men själen dör nog aldrig. Gustav finns nog alltid kvar med er, bara utan kropp. även om ni inte kan se honom. Det är vad jag tror

Anonym sa...

Många tusen kramar till er alla från Linnéa Och Pär Olsén!

Affärsdriven HR sa...

Fina Anna! För mycket är det som du måste klara av! Stor varm kram!

Suzan sa...

Alla tankar åt dig och din familj, jag beklagar sorgen, o den end trösten som finns nu är att Gustav ej behöver lida mer.

Anonym sa...

Att beklaga känns futtigt, men vad annat kan man göra. Tack för att du delat med dig av Gustavs historia. En mycket speciell kille, och jag är säker på att han har det bra där han är nu.

/Yvonne

Anonym sa...

Hej Anna!

Jag och min familj var på minnesstunden nyss. Det var väldigt sorgligt, men också väldigt givande. Alla grät väldigt mycket, och vi delade minnen om Gustav som du ville. Ta vara på dig.

Kram
-Natalie med familjen

Sara Nordberg sa...

Sänder mina varmaste tankar till Er i denna hemska sorg.

Vi ses i Nangijala, Gustav <3

Sara med familj

Anonym sa...

Vi tänker på Er i den svåra stunden.

Önskar att vi kunde leverera kärlek och kraft.

Hälsningar från
Anna P med familj.

Anonym sa...

Tack för att du delar med dig. Det är stort. Ninna i Östergötland.

Anonym sa...

Jag gråter med er här i Finland. All styrka åt er familj!

Yris sa...

Hej Anna. Jag har inte följt din blogg eller Gustavs kamp mot cancern. Däremot har jag blivit uppdaterad av Menea som gick i Gustavs klass. Jag är nämligen tillsammans med hennes pappa Patrik.

När han fick veta om Gustavs bortgång bad han mig reblogga om det i min blogg på Ab-bloggen. Jag gjorde det och hoppas att du inte tog illa upp.

Kramar till er!

Lejonkvinnan sa...

Kram till er alla!

Anonym sa...

Ingen förälder ska behöva gå igenom det ni har gått igenom. Livet är så jävla orättvist. Jag skulle vilja göra mer men jag gör det jag faktisk kan, ger pengar till ert andrum. Tack för att du har delat med dig av det här, jag har fått upp ögonen för att man måste ta till vara på tiden man har. Det är lätt att glömma hur skört allting är. Kraft och kärlek till er alla, speciellt till Klara. /Mysan

Lotta sa...

Jag beklagar er förlust! Sorg måste man ha. Vila i frid Gustav!

Anonym sa...

Att försöka skriva nåt till tröst, är omöjligt, jag lider verkligen med er. Tack för att vi fått följa er resa, glädje och smärta, det är oerhört stort av er.
http://www.youtube.com/watch?v=DZWGo_aJ2iE

så länge han finns i era hjärtan, finns Gustav kvar.

nina, din gamla hemkunskapselev sa...

mina tankar går till dig och din familj anna! ni är otroligt starka.. tänker på er ända från mexico. massa kramar!

Anonym sa...

Hej Anna, Daniel, Johan, Klara och Hugo.

Jag har ingen ord. Jag känner så stort medlidande med er. Det är fruktansvärd, så förfärdeligt att det går inte hitta ord. Jag har under all den tid jag har följd bloggen inte kunnat hitta ord, och det går ju inte. Det enda jag kan säga är bara att jag känner så stor medlidande med er, tycker så otroligt synd om er, tycker synd om allt det som Gustav fick vara med om det senaste året. Ingenting räcker. Jag kan bara babla på och mina ord blir ingenting annat än tomhet i förhållande till det ni går igenom. Jag minns när Natalie använde min messenger i 4: an och när Gustav försökte få tag i henne, och hon inte var där, men jag använde messenger. Jag svarade honom ibland på danska och han kunde förstå allt redan. Att första danska i allafall som vuxen är ingenting, särskild inte skriftligt, men att ett 10-årig barn redan kunde det visar hur klok han var den goda Gustav. Hoppas han finnar fred där han nu är, och jag vet att våra två älskade katter Bobby och Missy som älskar snälla människor har kommit för att bjuda honom välkommen och vill leka med honom hela tiden. Vil i fred kära Gustav, och du är saknat bland oss alla. Min dotter Natalie SMS:ade med honom några dager före Gustav lämnade oss och sparade deras samtal som minne om honom. Ja, jag bablar på, men veta det Anna, och alla ni andra, att våra tankar och varmaste känslor är med er.

Kram
Oss alla.

Jenny E sa...

Åh, så fint! Så fint, så fint, så fint!

Nikki sa...

Beklagar er oerhört stora förlust! Mina tankar finns hos er!

Många kramar

Anonym sa...

Jag ville bara visa mitt deltagande. Vilken otroligt fin och kärleksfull och generös kille ni haft. Att Gustav ville ge bort sin kanin till ett annat cancersjukt barn, när han fick veta att han inte skulle klara sig.

Jag tänder ett ljus för er

Cattis sa...

Tänker på er...