Om ni kunde föreställa er den glädje jag känner för era hälsningar, alla brev ni skickat.
Hanna H, Sandra, Lars B, Tove B, Johanna T, Annelie, Love, Malin. Eva och Nils-Erik. Och alla jag precis glömt att nämna.
Det ni gör genom att finnas och hjälpa till.
Annika, Lisa och Linda och Lisa (som till och med är vaken hela nätterna för min skull...). Sakarias.
Grannarna.
Mamma och Pappa. Henrik.
Maten ni lagat.
Kajsa, Pernilla, Birgitta, Per och Johanna, Hanna, Björn, Lisa och mamma.
Alexanders teckning, Elias ängel, Antons nalle och Ales pingvin. Blommorna.
Och den fantastiska minnesstunden som jag inte orkade gå på. Och underbara, älskade Johan som läste den långa texten. Och Ulla. Och alla barnen som mindes sin vän. Och Henrik som kom med glädje i form av Fantasidikten.
Jag orkar inte prata med många nu och jag hinner inte svara på era brev och sms. Ni som får svar har bara tur som råkat skicka i precis rätt ögonblick. Ni andra har fått svar i tanken och i form av ett leende eller en tår.
Sen blir jag lite extra glad över meddelanden från gamla (och unga) elever som förstår och bryr sig om. Ni är dom bästa.
Stor kärlek från Mig och Johan i Norrskenet som vi inte såg.
Torsdagsoväder
10 timmar sedan
22 kommentarer:
Du fina mamma,förstår att dina tankar skall omfatta allt så du inte glömmer något/någon.Vi som följt Er har full förståelse att Ni måste ta hand om Er själva nu.Ni är en familj som fortfarande ska fungera.Låt värmen flöda när tillfälle finns.Ni är i mina tankar...kram
Anna ,
Finns inga ord....
En av mina kollegor miste ett av sina barn , jag frågade henne :
-Hur klarar du av att ens stiga upp på morgonen ?
-Vi måste visa de andra två att de betyder och är så älskade för oss precis som sin bror ...så har vi tänkt även när vi egentligen inte orkar .
Hälsa till fina Klara , tapper och modig .
Ni har fått leva livet med de stora tunga stegen .....
Nu ska ni lära er att leva på ett annat sätt .
Varma kramar .....
Varmaste kramar till Er familj.Jag tänker på Er.Kram Anna-Lena
Det här är helt makalöst, otroligt. Så himla ofattbart, helt omöjligt att greppa.
Gustav har det bra nu...
Ni får kämpa på ett tag tills ni kommer ut genom tunneln på andra sidan, men det kommer ni att fixa. Har man fixat allt detta ni kämpat med så klarar man allt...
All heder och styrka åt er alla som är kvar här nere. Massor av kramar.
En bättre mamma än du har jag svårt att se att det går att finna.
Jag finner ro i att din ängel inte kunnat haft det bättre i sin sista tid som jordbo. Ni möts längre ner på vägen, det är jag övertygad om!
Alla tankar går till er i dessa dagar. Jag vaknar med ert öde i tankarna, och jag somnar med de samma. Klen tröst, men det är många som vill hjälpa, men ingen som kan.
Allt gott - må du finna kraft i din fina fina själ!
Kram från en som fått ny syn på livet efter att ha stiftat bekantskap mer er familj!
Anna
Jag har följt din blogg sedan Gustav blev sjuk, sista tiden flera gånger varje dag. Har bara inte hittat något vettigt att skriva. Inte förrän Kino sa att om man andas över 50 andetag i minuten är det väldigt nära kunde jag tro på att han inte skulle klara sig.
Jag minns hur söt jag tyckte Gustav var första gången jag såg honom, var han kanske sex eller sju år då.
Du har världens finaste barn, bilderna på Gustav och Klara från sjukhuset! Och Hugo såklart.
Det som slår mig när jag läser det du skriver är att du skriver så fantastiskt bra, det går rätt in i hjärtat. också det att du är så cool! (Det kanske jag hade anat innan):).
Jag tror som många andra här att lille G har det bra där han är.
Samtidigt som det är alldeles för hemskt att han inte är kvar här.
Jag kan inte ens ana er saknad.
Jag tänker på er alla och hoppas att ni får möjlighet att göra en resa eller något annat tillsammans.
Kram Ellen (Isolde, Toft och Lisens mamma)
alla kärlek ..du finns ständigt i mina tankar .....
200 personer på fridhem höll en tyst minut för gustav idag. jag tänker på er hela tiden! ni är de starkaste i världen just nu!
eklund
Vad skönt att ni har så många i er närhet som finns där som stöd när ni faller!
Ni har funnits i mina tankar dessa dagar och kommer att finnas kvar länge.
Många varma kramar Elin A
Nu läste jag om Gustavs allra sista resa. Vilken fin familj ni är. Ta hand om varandra. Ät, drick och håll er varma.
Enligt mitt sätt att se på det, tror jag att Gustav är på ett fantastiskt ställe nu och har det bra, underbart. Det är ni som är kvar här, på jorden som har det riktigt svårt och som måste kämpa med den djupa sorgen och de mörka frågorna.
Jag tycker att du är fantastisk Anna, som kan hitta glädjen i denna svåra tid, och som kan se ljuset i de små detaljerna. Jag vet inte om jag hade lyckats med det.
Är också glad över att ni tycks ha så mycket nära och fantastiska människor omkring er, som kan hjälpa er igenom det tyngsta.
Ni finns i mina tankar,
Sara
jag läste detta på gardells hemsida:
Det sägs att anledningen till att dagens tomater inte smakar så mycket är att tomatforskningen så framgångsrikt räknat ut exakt hur mycket sol, vatten och skydd en tomat behöver. Tomaterna riskerar inte att få för mycket vatten eller för mycket sol, de skyddas mot frosten och mot vinden och insekter och allt som skulle kunna göra illa tomaterna – med följden att de inte smakar något längre.
Det som ger tomaten dess smak lär vara just en plötslig frostnatt, någon dags torka, en vind som nästan tvingade tomatplantan på fall, det lär frigöra ämnen i tomaten som gör att den får karaktär och personlighet.
Jag tänker inte säga att människan är som en tomat, för det är för banalt, ni får tänka det själva.
Men så är det: Människan är som en tomat. Det måste finnas sprickor för att omvärlden på gott och ont skall kunna sippra in. Det är genom våra sprickor Gud kan sippra in.
Kram.
Fotspår i sanden
"En man hade en dröm. Han drömde att han promenerade längs stranden med vår Herre. Över himlen flammade scener ur hans liv. För varje scen, noterade han två par fotspår i sanden. Ett par som tillhörde honom själv och ett par som tillhörde Vår Herre.
När den sista scenen av hans liv passerade framför honom, såg han tillbaka på spåren i sanden. Han märkte då att det vid flera ställen längs livsstigen endast fanns ett par spår. Han noterade också att detta inträffade vid de svåraste och sorgligaste stunderna i livet.
Detta bekymrade honom och han frågade Vår Herre: "Du har sagt att du skulle följa mig hela vägen livet. Men jag har märkt att under de svåraste stunderna i livet så är det bara ett par fotspår i sanden. Jag förstår inte varför du övergav mig när jag som mest behövde dig" Vår Herre svarade: "Min käre son, jag skulle aldrig lämna dig. Under tider av prövning och lidanden, när du hade det som svårast, och då du bara ser ett par spår i sanden. Det var då jag bar dig." (Okänd författare)"
Jag tror och hoppas att du och resten av familjen blir burna genom sorgen, även om det säkert inte känns så nu.
Många kramar till en helt fantastisk person!
Hej Anna!
Vill bara dela med mig den här vackra dikten jag fick av min syster när vårt lilla ängel gick bort för ca 2mån sedan. Styrkekramar
"My Mom is a Survivor"
My Mom is a survivor,
or so I've heard it said.
But I can hear her crying at night
when all others are in bed.
I watch her lay awake at night
and go to hold her hand.
She doesn't know I'm with her
to help her understand.
But like the sands on the beach
that never wash away...
I watch over my surviving mom,
who thinks of me each day.
She wears a smile for others...
a smile of disguise!
But through Heaven's door I see
tears flowing from her eyes.
My mom tries to cope with death
to keep my memory alive.
But anyone who knows her knows
it is her way to survive.
As I watch over my surviving mom
through Heaven's open door...
I try to tell her that angels
protect me forevermore.
I know that doesn't help her...
or ease the burden she bears.
So if you get a chance, go visit her...
and show her that you care.
For no matter what she says...
no matter what she feels.
My surviving mom has a broken heart
that time won't ever heal.
Kaye Des'Ormeaux
Anna - jag ser bilderna på Gustav och det gör så ont i mig. Dessa cvk:er, slangar och allt annat som dessa barn inte ska behöva ha. Tänker så på er. Vi peppade ju varann efter BMT och allt skulle ju gå vägen. Jag ger min dotter och son extra varma kramar, för man vet aldrig vart ödet för oss.
Hej kära underbara starka kvinna!!!
Jag har tänkt idag på hur min egen mamma var mot mig under alla dem år som hon levde. Hon var mild sakt en vidrig mamma, som skadade mig både fysiskt och psykiskt.
Så tänket jag plötsligt, om jag fick välja en mamma så skulle jag vilja ha dig som min mor.
För att jag kan inte finna en bättre mamma som du är!
Jag är vuxen nu, kanske t.o m. lite äldre än dig. Så min tanken var ren gypotetiskt(:
Om inte du vill adoptera mig?(:
Massa varma kramar från en mors, vars dotter och Gustav var kära i varandra (det var ca för 2 år sedan)
Vad finns att säga som inte redan är sagt? Jag känner Er inte, men har följt (följer) Er blogg och känner så starkt med Er! Önskar att vi kunde göra nåt mer konkret!!! Tänker på er! Många styrkekramar från en medmänniska!!
Åh vad ont det gör, vad ont det gör att bara läsa om Gustavs öde. Jag hoppas att ni finner stöd och kraft i varandra och era närmaste. Tänker på er och lilla Gustavs kamp. Önskar er styrka. Kramar.
Ni är alla så beundransvärt starka som ser det ljusa i allt det mörka.
Jättefina bilder på Gustav och Klara, vilka fantastiska barn (även lilla Hugo såklart)!
Önskar er fortsatt all styrka och även glädje.
Fam. Edin/Ringsell.
Jag tänker på er nästan hela tiden och jag gråter.
Gustav har det bra där han är men saknaden måste vara oerhörd.
Hur mycket kärlek som helst till er från mig!
KRAM
Åh vad det skär i mitt hjärta att läsa om hur du förlorat din pojke. Som mamma är det ju något man inte ens i sin vildaste fantiasi kan tro ska hända och ändå är det något som sker allt för ofta. Trots all den fantastiska sjukvården i Sverige måste många barn sätt livet till pga sjukdom. Känns fint att ni samlat in så mycket pengar, idéen med spelen var ju toppen. När man är sjuk behöver man få tänka på någto annat en stund. Ville bara skriva några rader och säga att jag tänker på er, trots att jag inte känner er mer än via nätet. Kram från en annan mamma
Skickar en styrkekram till dig Anna o givetvis hela din familj. Jag vet vad du o din familj går igenom o det är tufft att hålla sig över vattenytan men för Klara o Hugo måste ni detta. Längre fram blir det ljusare men det tar tid....Gustav är hos änglarna o pysslar, vilken go härlig kille.<3 Du Gustav hälsa min "mojan" mor hon sträckte ut sin hand till dig på Gustavdagen och jag vet att hon tar hand om dig....Du är bäst o saknad av många....<3<3<3 Kram från Helen i Skåne
Skicka en kommentar