onsdag 3 februari 2010

Rapport.

Är på lite dåligt humör och känner mig oinspirerad till att skriva. Jag har i perioder varit så stolt över min blogg och över vissa formuleringar. Och nu när jag helt plötsligt har flera tusen läsare, vill det sig inte riktigt. En viss prestationsångest har nog infunnit sig.

Gustav besökte sin klass idag och det var härligt att se honom så glad. I två timmar var han där.
Mamman och pappan fick inte följa med in förstås.
Imorgon blir det ett ännu häftigare äventyr men det berättar jag om då.

Johan sover med Gustav på sjukhuset och jag och Klara skulle ha myskväll men Hugo vägrar somna.

Jag har en konstig känsla i kroppen. Skulle nog behöva bryta ihop lite. Gråta. Sova. Göra något kul kanske.

Funderar vem som ska få den äran att se Melodifestivalen med mig på lördag. Jag ser helst själv eller på sin höjd med Klara men nu ska hon se live med Madde och Emelie.

Om alla dagar vore som denna, hoppas jag på ett mirakel.

39 kommentarer:

Bjorkholm08 sa...

Puss och kram på dig Anna!

Marie-Louise sa...

Vad roligt för Gustav att få hälsa på sin klass. Hoppas du och Klara får er myskväll till slut. Kram från mig.

Anonym sa...

om mirakel kan man be :)

Tove sa...

Fining! Kram, kram, kram!

Jessica sa...

Ta Klara i handen, hoppa i sängen, gör fula grimaser, fnittra och skratta tills ni gråter, fall ihop i en liten hög och gråt de tårar som måste ut, och somna sedan med näsan i hennes hår. Glädje, tårar, nåt kul - du har själv satt ord på vad du behöver. Var snäll mot dig själv.

Linda Lu sa...

Så härligt att höra att Gustav fått träffa klassen idag och hoppas morgondagen blir lika fin!

Ps Du skriver jättebra! Skit i pressen och skriv en bok.

Kram!

Anonym sa...

Våra tankar är hela tiden hos er. Jätte skönt att gustav kunde åka till skolan , kanske även skönt att bara vara själv där. Skulle tro att Hugo även känner av allt som sker hos er därav hans sömn protest. Jag ska kolla om jag ser Klara på lörd. Kram på er alla /Kerstin å Simon.

Anonym sa...

Kom med Hugo till mig!! bryt ihop!! och älska livet!! bara älskar dina enkla inläggg på bloggen!! skriv med hjärtat, det gör jag!! Annika I

mammanonna sa...

Du skriver så bra, du behöver inte ha någon prestationsångest. Jag är imponerad att du skriver överhuvudtaget...men du ska göra det för Gustav och din skull, inte för oss läsare. Det är svårt att gråta när men behöver det, men det kommer när man minst anar det. Kramar och tusen tankar! Johanna (som du inte känner men som känner med er)

Happy sa...

Hej! Ny på din fina blogg, hittade hit via Vimmelmamman. Har läst lite bakåt i historiken och mitt hjärta värker för Gustav och hela er familjs situation. Skickar all min kärlek och hoppas på ett mirakel!!!

Kram!

Pernilla sa...

Anna, jag tror att du precis behöver, och måste få tid, att göra alla de där viktiga grejerna du listar. Något av det kanske vi kan hjälpa till med.

Och vilken glädje Gustav levererade idag. Jösses vad glad William varit idag för att han kom. Fick se en jättefin klassbild!

T sa...

Hoppas att ni får en myskväll till slut ändå. Vi är många som tänker på er, känn ingen press att skriva (även om vi gärna läser) för vi väntar tålmodigt och förstår dig. Kram

Anonym sa...

Hej!

Läste bloggen för första gången igår. Har ingen aning om vilka ni är men ändå tänker jag på er nästan varje vaken minut.

Hoppas på ett mirakel!

Kram
Liselott

Zara Kronvall sa...

Hittade hit via vimmelmamman och ert öde berör mig djupt! Vilken modig liten kille du har. Och vilken stark mamma du är! Ville ge dig en styrke kram även om den hjälpen är ynklig. Ska skänka en slant oxå, länka från min blogg... Vet knappt vad jag ska skriva, men ville skriva något...

Du är precis som jag, ser gärna schlagern för mig själ. Så ingen stör :)
Har själv medverkat i festivalen 2 ggr, så jag är en rikitg schlager böna, precis som du!
(kanske känner du igen vår låt? Jag ska följa dig genom eld & vatten....)

KRAM!

Lisa sa...

Glömde att meddela att du är bäst!

Anonym sa...

Fick ett så underbart telefonsamtal från Frida efter Gustavs besök! Hon var sååå glad, alla var glada och de hade haft så kul medan Gustav var där! Vi skrattade medan hon berättade och det kändes så skönt. Det känns så bra att de en liten stund kan lägga tunga tankar åt sidan.
Vet du, ibland får man vara lite på dåligt humör och känna sig oinspirerad :)
Många kramar
Elisabeth Fridas mamma

Malin sa...

Va roligt att Gustav kunde hälsa på i skolan. Håller tummarna att det där miraklet blir sanning. Många tankar till er och jag tycker du skriver jättebra med eller utan prestationsångest. Kram Malin

Anonym sa...

DU är bäst
Du är bäst för Gustav
för Klara
för Hugo
för Johan
Du är bäst
bara genom att vara den Du är !
Du är bäst - just nu!
Nu - som är det enda vi egentligen har!
Många Kramar Karin H

Unknown sa...

Vad roligt att höra att Gustav fick träffa sina klasskompisar idag, och de honom! Idag tror jag vad som helst kan hända. Du är fantastisk och Gustav och Klara också. Jag tänker på er hela tiden. Många kramar och massa kärlek.

Loppan sa...

Hej!
Känn ingen prestationsångest för bloggen. Det är snällt att vi får följa er resa, men det ska såklart ske på dina och era villkor, när du själv känner att du vill och orkar ha oss med. Ta hand om er tillsammans!
/Maria

Bibbi sa...

Ja du...snacka om att färdas mellan himmel och helvete flera gånger om dagen....Önskar bara ett mirakel inträffar och de finner ett sätt att bota Gustav. Tyvärr är det väl omöjligt...Ja, vad gör man då? Jo man lever för stunden,i nu ét, man vill egoistiskt att den man älskar ska leva så LÄNGE som möjligt, samtidigt vill man att den man älskar ska behöva lida så LITE som möjligt...en ekvation som inte går ihop...
Helt förtåligt om du bryter ihop en stund. Men hur lätt är det att göra det på beställning när det passar?

Skickar massor av styrke kramar!

Cariann, sköldpaddsmor sa...

Var dig själv Anna, var bara underbara Anna! Du ska vara stolt över dina formuleringar. Jag skryter om att jag har en vän som är så grym på att få till ord, bara så du vet ;-)

Idag såg Albin bilden på Gustav med krokodilen, vi har inte berättat något för honom, men direkt han såg bilden var det som att han förstod! Han sa, det där är Gustav, varför är han på sjukhuset? Han förstod, utan att jag sa något, så förstod min 4-åring. Ja, sa att nej Gustav mår inte alls bra, då gick han bara...visste inte vad jag skulle säga så jag tänkte att när man är så liten, så frågar man det man vill ha svar på och nu vílle han inte ha fler svar....

Underbart för Gusten att få träffa sina vänner! Fan....vad vi vill ha MIRAKEL!!! Kramar till alla mina favoritnallar <3

Anonym sa...

Här hemma tänker vi på er varje dag, jag följer din blogg och ber en bön för er alla. Anna, Adam berättade idag att fröken Lena pratar med barnen i klassen om det som händer och han funderar mycket. Det är stora och svåra saker detta! Han sa -" Åh, han drog oss på skranan förut. Det var så kul!" Härliga minnen att ta till när man ska förstå.
Det måste ske mirakel...så är det bara! Många kramar från Lena Siljebo

Zachrissons sa...

Fan Anna nu förbannar jag den där Cirkus cirkör grejen, men vill gärna komma efter föreställningen och dricka saft (skratt) och tala om melodifestivalen (vem sög och vem ...) Har du en liten skrikis på halsen och vill mysa med Klara, who should you call? LINDA!
Kram och hörs i morgon!

Micke K sa...

Om jag gick igenom det ni går igenom, skulle jag nog inte ha någon kropp att att känna mig konstig i. Jag blir lite smånervös för att katten är borta. Ni finns i tankarna hela tiden, och det är outhärdligt. På allvar fattar jag hur man kan skära sig i armarna. Det fattade jag inte förr. Slagen av min egen fjuttighet går jag runt och ber om mirakel.

Alexandra sa...

Tack för rapporten Anna. Och strunta i nå jäkla prestationer och formuleringar. Du har annat att tänka på och det vet ju alla som läser här. Du är fantastiskt stark som ens orkar logga in. (Man fattar ju var Gustav får sin styrka ifrån)

Och det är ju också helt fantastiskt att han varit i skolan! Med alla positiva tankar och med er styrka vågar man ändå hoppas på mirakel. Jag hoppas.

Tusenmiljoner kramar till er och lika många pussar. Från oss.

pappabloggen 24år och snart pappa sa...

Om jag gick igenom det ni går igenom, skulle jag nog inte ha någon kropp att att känna mig konstig i

Helena sa...

Hej !

Har börjat läst din blogg för inte så länge sen... vet inte vad man skall skriva , det här är ju helt ofattbart, har barn i samma ålder själv...Måste bara sända några varma tankar till er alla, kämpa på vi finns här ute och tänker på er trots att vi inte känner varandra. Du är en mycket stark kvinna, och Gustaf en fantastisk liten kille. (Min man har också haft cancer i lymfkörtlarna, men det ser ut att ha gått vägen).Ni finns i mina tankar . Ge ALDRIG upp. Kramar

Anonym sa...

Du skriver så fantastiskt bra, så rakt, så rätt. Så där skenbart enkelt men fullt med underfundigheter. Sluta aldrig skriva!

Anonym sa...

Det var jätte roligt att Gustav om och hälsade på oss! Det tycker vi alla!
Också kul att få träffa dig igen, du är alltid lika glad och snäll ävem om du har det svårt!
Kram Linnea L

Anonym sa...

Vill bara säga att Ni gör det jättebra och att vi alla hoppas på ett mirakel , Er kamp har nog förändrat synsätt och mycket mera hos många.. En gång per liv borde man få nyttja ordet OM , mitt OM skulle ni få iaf . Kram Patrik / Tillys pappa

tatjana sa...

Kära Anna!Ta hand om dig själv,du är helt fantastisk!!Wille S var sååå lycklig över att få ha träffat Gurra.Och det är en gåva att få läsa din blogg...

Singelmamman sa...

Gråt och bryt ihop en stund. Det gör jag när det blir för mycket. Det är behövligt. Och strunta i prestationen och oss läsare. Ta hand om dig själv och din familj. Jag är så imponerad över att du orkar och att du låter mig få ta del av din värld.

Anonym sa...

Vi är många som är där för er. Det du skriver och delar med dig av gör att det känns konstigt i min kropp med. Blir så himla sorgsen för er skull men ändå glad av att få följa så här underbara personer. Ni ska veta att ni gör underverk varje dag. Mirakel händer! Har tankarna hos er.

Marie sa...

Dina ord är bra Anna. Du behöver inte krysta fram något som ska låta "bra" för dina följare. Tillåt dig skrika, gråta och vara förbannad. Ut med all skit då blir det lite lättare i själen sedan. Underbart att höra om Gustavs möte med klasskompisarna. Måste ha varit underbara timmar för honom och hans vänner. Kram kära Anna och jag ber om mirakel vareviga dag.

Anonym sa...

Anna,
känn inget måste att blogga
men vi är många som verkl uppskattar din blogg.
Känner så med dig och din familj.
Åh,jag tänker på er mest hela tiden.

Agneta sa...

Vilken underbar dag han fick din Gustav.Inte ska du ha prestationsånger Anna. Du skriver så otroligt fint om din familj, förstår inte att du orkar...Hjärtekram till er alla.

Camilla Ståhl sa...

Man behöver inte skriva bäst hela tiden, man behöver inte ens skriva bra jämt, bara så du vet!
PS. Och förresten så skriver du jättefint! Jag blir rörd, berörd, arg, ledsen och glad av att läsa det du skriver.
TACK!
Ta väl hand om er, starka goa gänget!

Varma Kramar från mej, Meja och Kalle!

susan eriksson i umeå sa...

hej johan, anna, klara och gustav. Och vi får ej glömma hugo. jag tänker på er varje dag. jag gråter med jämna mellanrum över gustav, men vad hjälper det? jag önskar även att jag kunnat ta hans plats men det går ju inte. tänker på er varje dag, även fast jag bara gett gustav och klara lite presenter så har jag ju aldrig träffat gustav, bara sett han på kort och video som johan stolt visar upp när han kommer och jobbar. Fast jag vill alltid se också. Jag önskar jag hade något bra att säga men det går inte. Jag vet hur det är att förlora någon. Jag förlorade två kompisar då jag var 18 i estonia. Det tog mig väldigt lång tid innan jag kunde prata om dom, men det är ju inte samma sak som att förlora sitt barn. så jag lider med er. Många kramar / susan